Årskrönika: Nu kommer turen till biologisk mångfald

Jag pulsar genom snön med turskidorna. Platsen är hemma. Ett av bergen kring min by i Västerbotten. Midvinter, dunkelt, torr snö, tystnad. Pannlampans ljuskägla flackar mellan trädstammarna. Så här års är jag trött. Mörkertiden. All tid utomhus är en investering i livsglädje, och tid att tänka. Planetutmaningarna, de kommer till mig här. Jag bearbetar dem i takt med mina rörelser. Senaste årets rapporter om ekosystemen och klimatet gnager.

Långt från midvintermörkret, sju år tidigare under ljusa julidagar på Gotland var det något som grep tag om mig. På ett seminarium i Almedalen frågade Polarbröd oss deltagare om våra råd för att kunna baka bröd i fem generationer till. 133 år! Inom planetens gränser. Frågan var ödmjuk, ärlig. I smågrupper kring borden diskuterade vi, skrev och ritade. Råvaror, energi, biologisk mångfald, förpackningar. Vi skissade på recept. Polarbröd skulle få knåda. Det vi var med om, över en polarklämma och ett glas juice, ingick i företagets väsentlighetsanalys inför nya, strategiska mål. Idag är hållbarhet helt integrerat i Polarbröds affärsstrategi.

Proaktiva företag behövs

Jag insåg då och där att proaktiva företag kommer vara med och lösa planetutmaningarna, också för att det är enda sättet att framtidssäkra affärerna. Och politikerna behöver snabbfotade och lösningsdrivna företag. Med dem i ryggen vågar politikerna fatta de modiga beslut som många av oss längtar efter.

När jag om några år blickar tillbaka på 2019 kommer jag se året när frågan om biologisk mångfald började ta sig in på företagens hållbarhetsagendor. De började förstå att frågan är väsentlig, men de visste ännu inte vad de skulle göra med insikten.

Klimat och biologisk mångfald är grunden

Jag kommer också i min återblick se kollegor som analyserade hur 75 procent av de största svenska företagen ännu 2019 inte hade någon policy eller mål för biologisk mångfald. I stort sett inga företag mätte ännu sin påverkan på ekosystemen. Insikten om klimatet hade kommit mycket längre. Här saknade bara 15 procent av storföretagen policy eller mål. Med den här diskrepansen blev det efter 2019 uppenbart att klimat och biologisk mångfald måste börja knådas i samma degbunke. De är båda grunden för vårt goda liv på jorden. Och de är en del av varandras lösning.

Nu står vi inför 2020, ett märkesår för ekosystemen. FN:s konvention om biologisk mångfald kommer få nya strategiska mål i slutet av året. Just nu arbetas det frenetiskt på att formulera ett ”1,5-gradersmål för ekosystemen”. Kommer det att gå? Svaret finns på det nya året.

Mål och strategier också för ekosystemen

Min spaning inför 2020 är att företagen nu börjar ta fram egna mål och strategier också för ekosystemen. Den första branschfärdplanen för biologisk mångfald kommer lanseras. I verktygslådan för planetskötare kommer tekniska innovationer och cirkularitet kompletteras med hållbar markanvändning.

I takt med att nya stadsdelar och ny energi- och transportinfrastruktur växer fram, och i takt med att vi alla – oavsett om vi erkänner det eller inte – använder vår årliga portion av diverse naturresurser från naturlandskapet, så ser jag runt hörnet en normförskjutning för ekosystemen. Slöseriet med mark och naturresurser minskar. Arealsnåla och kreativa lösningar för markanvändningen, med mindre påverkan på och ökad återinvestering i ekosystemen, blir den nya normen. Sakta förändras spelplanen.

Jag pulsar vidare i vintermörkret. Meditativt, med taktfasta rörelser och blicken på den mörka skogen. Snart vänder det. Ljuset kommer åter. En underbar tid väntar.

– Anders Enetjärn, vd Ecogain