Årskrönika: 3 miljöpolitiska händelser 2019 vi inte glömmer

Vid sidan av nyheter om skogsbränder i Amazonas och världsomspännande klimatprotester finns det vissa miljöpolitiska händelser som är värda att lyfta fram ytterligare när 2019 ska summeras.

Händelser som både är för tekniska och för abstrakta för att ta sig in i den breda mediabevakningen, men som trots allt säger något om världen och vart vi är på väg.

Här är därför tre positiva händelser från 2019 som är värda att blicka tillbaka på:

1. Europa röstar grönt

En jättehändelse som förvisso fått en hel del uppmärksamhet men som bör nämnas igen. Inför EU-valet i slutet av maj var det många som siade om att högerextrema partier skulle gå framåt och få ännu större inflytande i det nya parlamentet.

Färre lyckades förutspå den stora gröna våg som skulle skölja in över den europeiska politiken. Medborgare från EU:s alla håll och kanter visade med all önskvärd tydlighet var fokus för den kommande tiden ska ligga – på miljön.

Detta har i sin tur påverkat EU-kommissionen som nu lagt fram en ny miljöstrategi som de kallar för en europeisk grön giv (European Green Deal).

2. Baselkonventionen begränsar export av plastavfall

Samtidigt som Europa förberedde sig för val blev det klart att Baselkonventionen – som kontrollerar hanteringen av farligt avfall mellan länder – utökar sina kontroller till att även innefatta plastavfall.

I takt med att plastkonsumtionen har ökat i världen har export av plastavfall blivit en jätteindustri. När Kina, tidigare den största importören av plastavfall, förbjöd all import förra året stod nya importländer redo att ta emot avfallet. Men när det mesta visade sig vara undermåligt och inte gå att återvinna förvandlades länder som Vietnam och Malaysia till västvärldens papperskorgar.

Säkert är i alla fall att Baselkonventionens nya tillägg, som innebär ökade kontroller av plastavfallets kvalitet och destination, kommer att förändra avfalls- och återvinningsindustrin till det bättre.

3. Nya kemikaliegrupper på SIN-listan

ChemSecs egna globalt erkända SIN-lista har alltid legat i framkant när det kommer till skadliga kemikalier som bör förbjudas eller undvikas. Så även efter årets uppdatering där två helt nya kemikaliegrupper lades till – PMT:er och nanomaterial.

Att en kemikalie är ”PMT” innebär att den är persistent, mobil och toxisk och är en klassificering som det pratas väldigt mycket om men som ännu inte är specifikt inskriven i EU:s kemikalielagstiftning. Det som framförallt särskiljer dessa kemikalier är deras mobilitet.

När det kommer till nanomaterial är det kemikaliernas storlek som kan ställa till problem. Nanoteknologin är relativt ny och har stora tekniska möjligheter men de pyttesmå kemikalierna kan också innebära negativa hälso- och miljöeffekter. Att dessa två kemikaliegrupper nu återfinns på SIN-listan innebär att de lyfts fram som problematiska och bör regleras.

Omfattande strukturförändringar

En positiv trend jag ser, som går igen i samtliga punkter ovan, är att de visar en stark tendens till omfattande strukturförändringar. Om sättet vi producerar och återvinner saker på kan förändras till det bättre nästa decennium, har vi kommit ett steg närmare att lösa världens miljöutmaningar.

Av: Anne-Sofie Bäckar,
vd på ChemSec