Inga produkter i varukorgen.
Strategin skulle stärka mänskliga rättigheter – nu får den skarp kritik
Social hållbarhet Regeringens strategi för mänskliga rättigheter har fått begränsat genomslag och saknar tydlig styrning. Det konstaterar Statskontoret i en ny granskning, där myndigheten pekar på flera brister i hur regeringen har bedrivit arbetet.
Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter presenterades 2016. Syftet var att skapa en sammanhållen struktur för att skydda och främja mänskliga rättigheter i Sverige, bland annat genom ett mer systematiskt arbete inom offentlig sektor och ett starkare stöd till näringslivet och civilsamhället.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Nu har Statskontoret granskat strategin och hur den har genomförts. Slutsatsen är att den endast i liten utsträckning har fungerat som ett effektivt och ändamålsenligt stöd för regeringens arbete.
Enligt myndigheten har strategin framför allt använts för att redovisa resultat i budgetpropositionen, snarare än som ett verktyg för att utveckla nya åtgärder.
Saknar tydliga mål och prioriteringar
Statskontoret pekar på flera förklaringar till det begränsade genomslaget. Bland annat saknar strategin konkreta delmål, gemensamma principer och prioriterade utmaningar. Det framgår inte heller tillräckligt tydligt vilka förändringar regeringen vill åstadkomma, enligt Statskontoret.
Dessutom saknar strategin slutdatum, trots att många av de åtgärder som beskrivs redan har genomförts. Enligt Statskontoret bidrar det till att strategin förlorar aktualitet och kraft över tid.
Myndigheten konstaterar också att flera insatser snarare har varit punktinsatser än delar av ett långsiktigt utvecklingsarbete.
Svagt genomslag hos myndigheter och kommuner
Granskningen visar även att strategin har fått begränsat genomslag utanför Regeringskansliet.
Intervjuer med ett urval av myndigheter, kommuner och regioner visar att dessa i regel inte använder den nationella strategin i sitt arbete. I stället utgår många från strategier och handlingsplaner inom mer specifika rättighetsområden.
Även när det gäller näringslivet konstaterar Statskontoret att de åtgärder som lyfts fram i strategin redan fanns innan den infördes och inte har utvecklats till följd av strategin.
Bland annat hänvisar regeringen till en handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter från 2015. Den gäller fortfarande, men enligt intervjuer med Regeringskansliet varierar det hur aktuellt innehållet är. Andra dokument används i större utsträckning i det fortsatta arbetet.
Vill se återkommande uppföljning
För att stärka arbetet föreslår Statskontoret att regeringen utvecklar den sammanhållna strukturen genom en återkommande skrivelse till riksdagen, förslagsvis vart fjärde år.
Skrivelsen bör enligt myndigheten innehålla en övergripande nulägesbild av de mänskliga rättigheterna i Sverige, en redovisning av det nationella arbetet och en genomgång av vilka brister som behöver åtgärdas.
Regeringen bör också tydliggöra sina prioriteringar och vilka insatser som ska genomföras fram till nästa uppföljning.
Syftet är enligt Statskontoret att skapa ett mer systematiskt och långsiktigt arbete, där nya åtgärder utformas utifrån uppföljningar och analyser av var behoven är som störst.
Myndigheten lyfter även möjligheten att ta fram en helt ny strategi, men bedömer att det skulle kräva ett mer omfattande arbete.
