Inga produkter i varukorgen.
”Efterfrågan bromsar svensk industris klimatomställning”
Hållbarhetsarbete Åtta av tio tillverkningsföretag i en ny undersökning ser stärkt konkurrenskraft som en långsiktig följd av klimatomställningen. Men svag betalningsvilja hos kunderna och konkurrens med andra investeringar gör det svårare att räkna hem åtgärderna.
54 procent av företagen i Net Zero Industrys nya undersökning pekar ut otillräcklig efterfrågan eller betalningsvilja för produkter med lägre utsläpp som ett av de största hindren för att nå nettonoll. Samtidigt uppger 40 procent att klimatinvesteringarna konkurrerar med andra affärsprioriteringar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rapporten ”Tillverkningsindustrins väg mot nettonoll 2040” bygger på företagens egna bedömningar av sitt klimatarbete. Bland de tillfrågade har 62 procent som mål att nå nettonoll senast 2040, och 75 procent uppger att de har strategier och handlingsplaner för att minska utsläppen.
Tilltron till affärsnyttan skiljer sig beroende på tidsperspektiv. Medan 80 procent tror att omställningen stärker konkurrenskraften på längre sikt ser 37 procent samma fördel inom ett till tre år. Bland stora företag är den kortsiktiga nyttan tydligare: 57 procent ser en konkurrensfördel, jämfört med 25 procent bland små företag.
Det är samtidigt fler som uppger att de har ekonomiska förutsättningar att genomföra klimatinvesteringar än som ser en kortsiktig konkurrensfördel. 69 procent uppger att de har ekonomiska förutsättningar att genomföra investeringar för minskade utsläpp. Svaren pekar enligt rapporten på att hindren också handlar om vilka investeringar som får företräde.
Skillnaderna syns även i det praktiska hållbarhetsarbetet. Bland små företag uppger 49 procent att de mäter och följer upp utsläppen regelbundet, jämfört med 96 procent bland stora. Stora företag uppger också oftare att de har personal, kompetens, data och verktyg för omställningen.
Arbetet är mindre utbrett utanför den egna verksamheten. 90 procent arbetar aktivt med att minska de direkta utsläppen, medan 55 procent arbetar med utsläppen i övriga värdekedjan, scope 3.
Företagen efterlyser också ändrade politiska förutsättningar. 63 procent anser att svensk klimat- och energipolitik inte är tillräckligt förutsägbar för långsiktiga investeringsbeslut. De åtgärder som flest efterfrågar är prisincitament som gynnar fossilfria alternativ, långsiktiga politiska beslut och enklare, bättre samordnade regelverk.
Fakta
5 resultat ur rapporten
- Affärsnyttan dröjer. 80 procent ser stärkt konkurrenskraft på längre sikt, men bara 37 procent inom ett till tre år.
- Efterfrågan är ett vanligare hinder än energitillgången. 54 procent pekar på svag efterfrågan eller betalningsvilja. 10 procent anger otillräcklig tillgång till fossilfri energi.
- Småföretagen har oftare finansieringsproblem. 24 procent anger kapitalbrist eller svårigheter att finansiera investeringar som ett av de största hindren, jämfört med 13 procent bland stora företag.
- Arbetet når inte lika långt i värdekedjan. 90 procent arbetar aktivt med att minska de direkta utsläppen. För scope 3 är andelen 55 procent.
- Storbolagen är mest kritiska till politikens förutsägbarhet. 91 procent anser att svensk klimat- och energipolitik inte är tillräckligt förutsägbar för långsiktiga investeringar, jämfört med 63 procent totalt.
