Gröna kollektivavtal – så kan de bidra till omställningen

Varför är gröna kollektivavtal fortfarande så ovanliga i Sverige?

– Det har jag också undrat över ganska länge. Det är ju konstigt, för vi har en klimat- och miljömedveten befolkning, en hög organisationsgrad och miljön är en viktig valfråga för många. Då hamnar jag i något som beskrivs som den svenska paradoxen – att det trots allt detta ändå finns väldigt få skrivningar eller klausuler relaterade till miljöfrågor, säger Tobias Lundquist.

– Min förklaring är att vi i Sverige har väldigt starka parter på båda sidor, både i fackförbund och på arbetsgivarsidan. Vi har också en tradition av att jobba tillsammans, och en stark lagstiftning. I utländska avtal handlar många av klausulerna just om det här: får vi överhuvudtaget vara med och prata om det? I Sverige har vi haft den möjligheten länge. Samtidigt menar jag att det går att skriva fler klausuler, framför allt behövs skrivningar i centrala avtal, fortsätter han.

Enligt rapporten handlar det inte om att uppfinna något helt nytt, utan om att använda strukturer som redan finns. Ett grönt kollektivavtal behöver enligt rapporten inte vara komplicerat. Det viktiga är att skapa en tydlig koppling mellan klimatmål och verksamheten.

Det här innebär gröna kollektivavtal i praktiken

I praktiken kan det handla om att sätta mål för minskade utsläpp, energianvändning eller resor. Avtal kan till exempel reglera vilka energikällor som används, om transporter ska elektrifieras eller vilka krav som ställs på leverantörer och inköp. Det kan också handla om att ge anställda inflytande över hållbarhetsarbetet, till exempel genom särskilda roller eller forum för att driva frågorna.

– Återkommande möten driver arbetet framåt. Det kan handla om möten med klimatombud, chefer eller ledningsgrupp. Det är viktigt att ha klimat som en stående punkt på dagordningen, det verkar vara en stor framgångsfaktor. Sen kan man sätta konkreta, tidsatta klimatmål på lokal nivå och följa upp dem. Det skapar ansvar och engagemang, säger Tobias Lundquist.

Han beskriver att innehållet i gröna kollektivavtal kan se olika ut beroende på bransch och verksamhet, och att det är upp till varje förbund och lokal klubb att avgöra vad som behövs. Han lyfter också att olika sektorer bör prioritera olika delar av klimatarbetet.

Samtidigt betonar rapporten att klimatfrågan inte bara är en miljöfråga, utan också en utvecklingsfråga. Företag som arbetar aktivt med hållbarhet kan stärka sin konkurrenskraft. Gröna kollektivavtal kan fungera som en struktur som kopplar samman verksamhetsutveckling med konkreta klimatmål och bidra till en mer rättvis omställning.

– Företag kan bland annat sänka sina energikostnader och få billigare produktion. Framför allt kan de utveckla bättre produkter och både behålla och stärka sin konkurrenskraft. Man gör saker som folk vill köpa i framtiden. I förlängningen är det också så, för att citera Europafacket, att ”det finns inga jobb på en död planet”, säger Tobias Lundquist.

Rapporten visar att arbetsgivare, enligt erfarenheter från svenska förbund, sällan motsätter sig klimatinitiativ från fackligt håll. Tvärtom ses det ofta som ett stöd i företagets egen omställning.

Framåt bedömer Tobias Lundquist att utvecklingen kommer att fortsätta.

– Jag tror att det kommer att bli vanligare. Det kommer att behövas på vissa områden. Till exempel när det blir mer märkbara klimatförändringar i Sverige så kommer det att bli en mer prioriterad fråga, säger han.