Så kan företag ta ansvar för utsläpp de inte kontrollerar: ”Nettonoll börjar omdefinieras”

– Det är en period just nu där man kan se att nettonoll börjar omdefinieras. Det kommer ut nya versioner av SBTI och det kommer komma ut nya ISO-standarder. Många företag börjar ju komma till insikten att det är mål som man inte kan nå på egen hand, utan väldigt stor del av måluppfyllelsen ligger utanför deras egen kontroll, säger Robert Höglund.

Han menar att det finns en risk att företag överger sina nettonollmål när de inser hur svårt det är att nå dem.

– Vi tycker att det skulle vara olyckligt, för det är fortfarande den starkaste drivkraften man kan använda för att fortsätta skapa engagemang hos företag för att göra utsläppsminskningar.

I rapporten argumenterar författarna därför för att nettonollmål inte bör överges, utan snarare omformuleras. Företag bör enligt rapporten skilja mellan sådant de själva kan påverka och sådant som kräver förändringar i omvärlden.

– Det finns mycket man kan göra för att ställa om sin egen tillverkning. Man kan byta till elbilar, man kan byta leverantörer, man kan byta till förnybar el och och mycket annat. Men sedann finns det ju en stor del som är beroende av en större samhällsförändring.

Som exempel nämner Robert Höglund utsläpp som uppstår när kunder använder produkter som drivs med el. Han säger att det är utanför företagets kontroll om kunder till exempel använder fossilfri el eller inte.

Enligt rapporten innebär ett nettonollmål samtidigt ett ansvar att bidra till de förändringar som krävs för att målet ska kunna nås.

– Vi menar på att nettonollmål är ett implicit åtagande, att de ska hjälpa till och bygga den världen som målet förutsätter.

Robert Höglund anser att dagens klimatstyrning fokuserar för mycket på sådant som kan mätas i företagens utsläppsredovisningar, medan andra viktiga åtgärder riskerar att prioriteras ned.

– Man jobbar för policyförändring eller försöker skapa nya marknader eller engagera sig djupt ner med leverantörskedjor. Den typen av åtgärder kan bli underprioriterade för att man inte kan räkna hem det direkt som en utsläppsminskning.

Han betonar samtidigt att rapportens förslag inte handlar om att minska företagens ansvar.

– Tvärtom. Om man erkänner att alla de här sakerna är sådant som krävs för att målet ska kunna uppnås, så skapar det nästan mer anledning till att göra den typen av åtgärder och engagera sig i policy, att finansiera omställningen.

Rapporten innehåller också ett ramverk som ska hjälpa företag att bedöma vilka utsläpp de själva kan påverka och vilka som är beroende av andra aktörer. Ramverket bygger på två faktorer: rådighet och ekonomisk genomförbarhet.

För företag som vill börja arbeta enligt modellen rekommenderar Robert Höglund att först kartlägga sina utsläpp och identifiera vilka utsläppsminskningar som kan genomföras direkt och vilka som är beroende av andra aktörer.

– Man kan börja med att internt försöka mappa ut sina utsläpp och peka ut vad det är för utsläppsminskningar vi kan genomföra nu på kort sikt. Och vad är saker man är beroende av? Vad är de största delarna där? Vad skulle vi möjligtvis kunna göra för att påverka dem?