9 nyheter på veckans EU-agenda

Heléne Fritzon (S), Europaparlamentariker, kallar målet ”en katastrof” och menar att det riskerar att bromsa gröna investeringar och jobb i Europa. Martin Wadmark från WWF beskriver uppgörelsen som ett misslyckande och varnar för att signalerna till företag kan försvaga klimatomställningen. Sven Harmeling från CAN Europe anser att beslutet är farligt och underminerar EU:s klimatledarskap.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ser dock positivt på uppgörelsen och kallar den en milstolpe. Hon lyfter fram att målet ger EU en stark förhandlingsposition inför Cop30 och att flexibiliteten kan bidra till en kostnadseffektiv omställning. Sverige har enligt henne varit en av de starkaste rösterna för höga klimatambitioner.

Stor omarbetning av SFDR – hållbarhetsdefinition slopas

Ett läckt utkast till nytt lagförslag visar att EU-kommissionen planerar omfattande ändringar av SFDR-regelverket inför översynen den 19 november. Bland förslagen finns att den nuvarande definitionen av ”hållbara investeringar” tas bort, liksom kravet på att företag måste rapportera negativa huvudeffekter, så kallade PAI. Bakgrunden är att reglerna skapat tolkningsproblem, varierande tillämpning och hög administrativ börda för investerare. Förslaget innehåller tre nya fondkategorier: övergångsfonder (Artikel 7), fonder som integrerar hållbarhetsfaktorer (Artikel 8), samt fonder med hållbarhetsmål (Artikel 9). Artikel 9-fonder måste bland annat undvika investeringar i företag som expanderar fossilverksamhet eller saknar plan för att fasa ut kolkraft. De indikatorer som används för att mäta hållbarhet föreslås regleras via en delegerad akt och harmoniseras med CSRD-direktivet.

EU presenterar investeringsplan för hållbara transporter

EU-kommissionen presenterade på onsdagen sin investeringsplan för hållbara transporter, Stip, som bland annat omfattar satsningar på fossilfritt flyg. Planen inkluderar både elektrobränslen, Esaf, och biobaserade hållbara flygbränslen. Bio-saf, som en del av strategin för att minska utsläppen från flyget. I den nya investeringsplanen erkänns behovet av marknadsbaserade styrmedel, såsom dubbelsidiga auktioner och en så kallad Book & Claim-mekanism, för att främja produktion och användning av hållbara flygbränslen. Några konkreta investeringsåtgärder eller finansieringsbeslut offentliggjordes dock inte i samband med presentationen.

Efter EU-stämningen – Ebba Busch utlovar snabb proposition

EU-kommissionens beslut att stämma Sverige för sen införlivning av direktivet om förnybar energi har nu blivit en riksdagsfråga. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) försvarade regeringens agerande i debatten och betonade att samtliga EU-länder är försenade, men att endast Sverige stämts. Hon uttryckte förvåning över kommissionens agerande och ifrågasatte samtidigt om direktivet verkligen leder till snabbare tillståndsprocesser. Trots kritiken lovar regeringen att genomföra lagändringen skyndsamt och att en proposition kommer att läggas fram inom kort.

Insamlingen av teknikavfall halkar efter

Mängden elektronik som säljs i EU har ökat kraftigt, enligt ny statistik från Eurostat, medan insamlingen av elektronikavfall inte håller samma takt. Under 2023 såldes över 14,4 miljoner ton el- och elektronikprodukter i EU – en ökning med 89 procent sedan 2012. Endast 5,2 miljoner ton e-avfall samlades in samma år, vilket innebär en marginell ökning med 4,4 procent från året innan. I Tyskland återvinns endast 29,5 procent av e-avfallet, och i flera andra länder är siffrorna ännu lägre. Den snabba produktomsättningen, till exempel att européer byter mobiltelefon vart tredje år, leder till att värdefulla material som litium och koppar går förlorade. Miljöorganisationer uppmanar nu EU-kommissionen att införa bindande mål för återanvändning och reparation i den kommande översynen av WEEE-direktivet.

Danmark visar vägen för EU:s nya standard för små företag

Danmark har blivit ett föregångsland i EU genom att omsätta den frivilliga hållbarhetsstandarden VSME i praktiken via verktyget Climate Compass. Plattformen, utvecklad av Danish Business Authority, används redan av över 16 000 små och medelstora företag för att beräkna utsläpp, sätta klimatmål och rapportera hållbarhetsdata. Verktyget är gratis, digitalt och följer både VSME-strukturen och GHG-protokollet, vilket gör rapporteringen kompatibel med större aktörer inom CSRD. Framgången tillskrivs enkel användning, användarfeedback och öppen källkod, vilket har sänkt tröskeln för hållbarhetsrapportering. EU-kommissionen lyfter nu Danmark som ett exempel på hur digitalisering kan stödja småföretag och efterlyser fler liknande lösningar i andra medlemsländer. Målet är att skapa ett harmoniserat europeiskt system för utsläppsdata och förenklad rapportering.

Cradlenet vill se bindande mål och incitament för cirkulär ekonomi i EU

Cradlenet varnar för att EU:s nuvarande lagförslag om cirkulär ekonomi riskerar att bli otillräckligt utan skarpa mål och ekonomiska styrmedel. I sin feedback till EU-kommissionen föreslår nätverket att unionen antar en gemensam definition enligt ISO-standard samt inför indikatorer för resursanvändning, avfall och utsläpp. Till 2050 bör målen vara minimalt uttag av jungfruliga resurser, noll avfall och noll föroreningar, enligt Cradlenet. För att driva utvecklingen föreslås skatteskiften som gynnar återvunnet material, bredare tillämpning av principen att förorenaren betalar och stöd för nya affärsmodeller som delningstjänster. Cradlenet efterlyser även gemensamma EU-standarder, digitala materialflöden och harmoniserade regler för producentansvar. Offentlig upphandling bör enligt förslaget användas som ett verktyg för att öka efterfrågan på cirkulära lösningar.

Swedwatch kräver EU-förbud mot export av farliga bekämpningsmedel

EU tillåter fortsatt export av bekämpningsmedel som är förbjudna inom unionen, trots dokumenterade hälsorisker och miljöskador. En ny rapport från Swedwatch visar att dessa ämnen orsakar allvarliga problem i mottagarländer som Kenya, där jordbruksarbetare drabbas av symptom som andningsbesvär, irritation och ökad cancerfrekvens. Rapporten beskriver också hur kemikalierna förorenar vatten och hotar den biologiska mångfalden. Kenya har nyligen förbjudit 77 särskilt farliga ämnen, men Swedwatch menar att ansvaret måste ligga hos EU och dess företag. Organisationen uppmanar därför till ett totalförbud mot såväl export som produktion av förbjudna bekämpningsmedel inom unionen.