Hållbarhetsgranskning: Metod för trovärdighet och kontroll

Du som arbetar med hållbarhetsfrågor vet hur viktigt det är att kunna visa på trovärdiga resultat. Men hur säkerställer du egentligen att er hållbarhetsrapportering håller måttet? Här guidar vi dig genom processen för professionell hållbarhetsgranskning och ger dig verktygen för att stärka kvaliteten i ert hållbarhetsarbete.

Vad är hållbarhetsgranskning?

Hållbarhetsgranskning innebär att en oberoende part granskar och verifierar en organisations hållbarhetsarbete och rapportering. Syftet är att säkerställa att informationen är korrekt, relevant och tillförlitlig. Detta blir allt viktigare i takt med att kraven på transparens och ansvarsutkrävande ökar, inte minst genom EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD).

En professionell granskning omfattar vanligtvis följande steg:

• Planering och riskbedömning
• Granskning av processer och kontroller
• Dataverifiering och stickprov
• Bedömning av rapporteringsramverk
• Analys och rekommendationer
• Utfärdande av granskningsutlåtande

Varför är hållbarhetsgranskning viktigt?

En oberoende granskning stärker trovärdigheten i organisationens hållbarhetsarbete på flera sätt:

• Ökad tillförlitlighet i rapporterad data och information
• Identifiering av förbättringsområden i processer och kontroller
• Stärkt förtroende hos intressenter som investerare och kunder
• Bättre beslutsunderlag för ledning och styrelse
• Ökad intern medvetenhet och kompetens kring hållbarhetsfrågor

För många organisationer blir hållbarhetsgranskning också allt mer nödvändigt för att möta regulatoriska krav och marknadens förväntningar. En GRI-baserad hållbarhetsrapport som verifierats externt får till exempel högre trovärdighet.

Metoder och standarder för hållbarhetsgranskning

Det finns flera etablerade metoder och standarder för att genomföra professionella hållbarhetsgranskningar:

ISAE 3000

Den internationella standarden ISAE 3000 (International Standard on Assurance Engagements) är vanligt förekommande vid granskning av hållbarhetsinformation. Standarden ger ett ramverk för planering, genomförande och rapportering av granskningsuppdrag.

AA1000AS

AA1000 Assurance Standard är en annan internationell standard specifikt utvecklad för granskning av hållbarhetsrapporter. Den lägger särskild vikt vid intressentdialoger och väsentlighetsanalys.

GRI-granskning

Global Reporting Initiative (GRI) har egna riktlinjer för extern granskning av GRI-baserade hållbarhetsrapporter. Här bedöms bland annat rapportens överensstämmelse med GRI-standarderna.

Genomförande av hållbarhetsgranskning

En professionell hållbarhetsgranskning genomförs vanligtvis i följande steg:

1. Planering och riskbedömning

Granskningsprocessen inleds med en noggrann planering där granskarna sätter sig in i organisationens verksamhet, väsentliga hållbarhetsfrågor och rapporteringsprocesser. En riskbedömning görs för att identifiera områden med högre risk för felaktigheter.

2. Granskning av processer och kontroller

Granskarna utvärderar organisationens interna processer och kontroller för insamling, bearbetning och rapportering av hållbarhetsdata. Detta kan innefatta intervjuer med nyckelpersoner, genomgång av dokumentation och test av IT-system.

3. Dataverifiering och stickprov

Rapporterad hållbarhetsdata verifieras genom stickprovskontroller mot underliggande källdata. Beräkningar och antaganden granskas för att säkerställa korrekthet och konsekvens.

4. Bedömning av rapporteringsramverk

Granskarna utvärderar hur väl organisationen följer tillämpliga rapporteringsramverk som GRI-standarderna eller branschspecifika riktlinjer. Detta inkluderar bedömning av väsentlighetsanalys och omfattning av rapporteringen.

5. Analys och rekommendationer

Baserat på granskningens resultat gör revisorerna en samlad bedömning och tar fram rekommendationer för förbättringar. Detta kan handla om stärkta interna kontroller, förbättrad datakvalitet eller tydligare redovisning av beräkningsmetoder.

6. Utfärdande av granskningsutlåtande

Granskningen avslutas med ett formellt granskningsutlåtande där revisorerna uttalar sig om hållbarhetsinformationens tillförlitlighet och överensstämmelse med tillämpliga ramverk. Utlåtandet publiceras vanligtvis tillsammans med hållbarhetsrapporten.

Vem kan utföra hållbarhetsgranskning?

Hållbarhetsgranskning utförs vanligtvis av oberoende revisorer med särskild kompetens inom hållbarhetsområdet. Detta kan vara:

• Specialiserade hållbarhetsrevisorer från revisionsbyråer
• Certifierade miljörevisorer
• Ackrediterade verifieringsorgan för miljö- och klimatdata

För att säkerställa oberoendet bör granskningen utföras av en annan part än den som hjälpt till att ta fram hållbarhetsrapporten. Många organisationer väljer att låta samma revisionsbyrå som granskar årsredovisningen även utföra hållbarhetsgranskningen.

Förberedelser inför hållbarhetsgranskning

För att få ut maximalt värde av en hållbarhetsgranskning bör organisationen förbereda sig väl:

• Säkerställ tydlig intern ansvarsfördelning för hållbarhetsdata och -rapportering
• Dokumentera processer och kontroller för datainsamling och -bearbetning
• Sammanställ underlag som styrker rapporterad information
• Var transparent kring eventuella osäkerheter eller begränsningar i data
• Förbered nyckelpersoner på att bli intervjuade av granskarna

Genom god förberedelse kan granskningen genomföras effektivt och ge maximalt mervärde för organisationen. En certifiering för hållbarhetschefer kan vara ett värdefullt verktyg för att säkerställa rätt kompetens internt.

Trender inom hållbarhetsgranskning

Hållbarhetsgranskning är ett område i snabb utveckling. Några aktuella trender är:

• Ökade regulatoriska krav, inte minst genom EU:s nya direktiv om hållbarhetsredovisning
• Växande fokus på klimatrelaterad finansiell information (TCFD)
• Integrerad rapportering där hållbarhetsinformation granskas tillsammans med finansiell information
• Ökad användning av datanalys och AI i granskningsprocessen
• Större vikt vid framåtblickande information och scenarier

För att möta dessa trender krävs kontinuerlig kompetensutveckling hos både granskare och organisationer. En utbildning för hållbarhetschefer kan ge värdefulla insikter i den senaste utvecklingen.

Sammanfattning

Hållbarhetsgranskning är en viktig del i att säkerställa trovärdigheten i organisationers hållbarhetsarbete och -rapportering. Genom oberoende verifiering stärks tillförlitligheten i data och påståenden, vilket blir allt viktigare i takt med ökade krav från intressenter och myndigheter.

Att genomföra en professionell hållbarhetsgranskning kräver noggrann planering, tydliga processer och god intern kontroll. Genom att anlita kompetenta granskare och förbereda organisationen väl kan granskningen ge stort mervärde i form av ökad trovärdighet och förbättrade interna processer.

I takt med att hållbarhetsfrågor blir allt mer affärskritiska kommer betydelsen av kvalitetssäkrad hållbarhetsinformation bara att öka. Organisationer som tidigt anammar professionell hållbarhetsgranskning står därmed väl rustade för framtiden.

Vanliga frågor om hållbarhetsgranskning

Hur skiljer sig hållbarhetsgranskning från finansiell revision?

Hållbarhetsgranskning och finansiell revision har liknande metodik, men fokuserar på olika typer av information. Medan finansiell revision granskar ekonomisk data, omfattar hållbarhetsgranskning ett bredare spektrum av icke-finansiell information relaterad till miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade aspekter. Hållbarhetsgranskning kräver ofta specialistkompetens inom områden som miljödata och sociala indikatorer.

Är hållbarhetsgranskning obligatoriskt?

I dagsläget är extern granskning av hållbarhetsrapporter frivilligt för de flesta organisationer. Dock ökar de regulatoriska kraven, inte minst genom EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) som kommer att kräva extern granskning för många större företag. Även utan lagkrav väljer många organisationer att låta granska sin hållbarhetsinformation för att öka trovärdigheten.

Hur mycket kostar en hållbarhetsgranskning?

Kostnaden för en hållbarhetsgranskning varierar beroende på organisationens storlek, komplexitet och omfattningen av granskningen. För mindre organisationer kan en begränsad granskning kosta från cirka 50 000 kr, medan en fullständig granskning av en stor koncerns hållbarhetsrapport kan kosta flera hundra tusen kronor. Det är viktigt att väga kostnaden mot nyttan i form av ökad trovärdighet och förbättrade interna processer.