Färdplan för biologisk mångfald ska minska påverkan från bergmaterialindustrin

Ändå släpar lagstiftningen. Lisa Sennström, hållbarhetschef på Sveriges bergmaterialindustri, är stolt över att SBMI är tidigt ute.

– Hållbarhet består ju av många delar. Klimatet är en del men naturen och den biologiska mångfalden är också en väldigt viktig del.

Håkan Tunon är föreståndare för centrum för biologisk mångfald på SLU och har varit med i referensgruppen åt färdplanen. Han är nöjd med hur den har blivit. Men, säger han, nu är det upp till bevis.

– En färdplan är jättebra. Men nu är det dags att börja jobba, säger Håkan Tunon.

Kommer företagen det, eller riskerar färdplanen att bli liggande i högen bland andra goda ambitioner?

Den är inte bindande. Men Lisa Sennström, hållbarhetschef på SBMI, säger att den kommer implementeras helt enkelt eftersom företagen är med i branschorganisationen.

– Vi tänker att om man är medlem ska man ställa sig bakom färdplanen.

Det ställs heller inga krav på uppföljning – ännu. Ett av målen är att det nästa år ska finnas branschgemensamma sätt att mäta, ihop med en etablerad baslinje. Ett annat är att 50 procent fler täkter ha åtgärder för biologisk mångfald senast år 2030.

Är det en siffra som kommer ur vetenskapliga behov?

– Det är en kvalificerad bedömning av vad som kan vara realistiskt, säger Lisa Sennström.

Caroline Greiser är forskare vid Institutionen för naturgeografi. Hon har tittat på färdplanen åt Miljö & Utveckling, och säger att det märks att personer med sakkunskap varit delaktiga i att ta fram den.

– De har tagit hänsyn till väldigt olika aspekter av biologisk mångfald.

Bara att den finns är bra, menar hon.

– Om ett företag vill verka för biologisk mångfald behöver de inte uppfinna hjulet, utan då har det färdplanen att utgå ifrån.

Samtidigt ser hon risker med vissa delar av dokumentet, som att det är frivilligt att använda det. Hon menar att det finns en risk att dokumentet i slutänden bara pryder skrivbordet.

Sedan tidigare har SBMI en färdplan för hur de ska arbeta med klimatet. Det är lättare än biologisk mångfald säger Caroline Greiser, och lyfter specifikt hur man kan kompensera skador i naturen. Enligt färdplanen ska företag kompensera biologisk mångfald som sista utväg om det inte går att undvika skada, men det är inte så enkelt.

– Koldioxid är en enhet man kan mäta. Så det går på att räkna ut hur mycket du måste kompensera. Men hur ska det funka med biologisk mångfald? Själva kompensationsbegreppet är problematiskt här – det är som att du ersätter en säl med en isbjörn. Och hur ska man mäta den biologiska mångfalden på en och samma enhet där en art är utbytbar mot en annan? Det är jättesvårt.

Det är en svårighet som SBMI säger att de är på det klara med. Hållbarhetschefen Lisa Sennström efterlyser också mer forskning.

– För att kunna utvärdera och sätta en siffra på hur stor påverkan en bergtäkt har. Så att myndigheter och bransch pratar samma språk, och så att vi kan ta reda på vilka åtgärder som är mest effektiva, säger hon.