Inga produkter i varukorgen.
656 CSRD-rapporter senare – här är de vanligaste misstagen
REDOVISNING Få företag rapporterar om biologisk mångfald, scope 3-mål är sällsynta och rapportlängderna spretar. En ny genomgång av Europas första CSRD-rapporter visar både mönster – och missar – i hur lagstiftningen tillämpas
Här är vad du kan lära av andras misstag. Foto: Adobe stock.
För första gången finns en bred översikt över hur europeiska företag faktiskt tillämpar CSRD i praktiken. Genomgången visar tydliga mönster – både vad gäller vanliga brister i rapporteringen och möjligheter till lärande inför kommande rapporteringsår.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Efrag, EU:s expertorgan för redovisningsstandarder, har lanserat plattformen State of Play 2025, baserad på 656 hållbarhetsrapporter publicerade mellan januari och april i år.
Här är de fem vanligaste bristerna – och hur du undviker dem.
1. Begränsad intressentdialog – särskilt utanför företaget
97 procent av företagen involverar interna intressenter i sin dubbla väsentlighetsanalys. Däremot är det långt färre som konsulterar externa aktörer: bara 33 procent nämner icke-statliga organisationer, 30 procent lokalsamhällen, och 14 procent akademin.
Så undviker du samma misstag: Dokumentera hur du involverar olika samhällsaktörer. En bredare dialog ökar trovärdigheten – och ger bättre insikter i påverkan utanför de egna väggarna.
2. Klimatmål utan omfång – Scope 3 saknas ofta
Drygt hälften av företagen (55 procent) säger sig ha en klimatplan, och 70 procent anger att de har mål i linje med 1,5-gradersmålet för scope 1 och 2. Men bara 40 procent inkluderar scope 3 – alltså leverantörskedjan och användningen av produkten.
Så undviker du samma misstag: Utgå från hela värdekedjan. Omfattar dina mål bara de direkta utsläppen missar du ofta den största delen av klimatpåverkan.
3. Underrapportering av biodiversitet och mänskliga rättigheter
Bara 30 procent rapporterar några som helst biodiversitetsdata. Färre än 5 procent redovisar datapunkter kopplade till exempelvis mikroplaster eller påverkan på hotade arter. Även mänskliga rättigheter i leverantörsledet är svagt representerat – trots att många skriver att ämnet är väsentligt.
Så undviker du samma misstag: Gå bortom allmänna formuleringar. Identifiera konkreta risker, sätt upp indikatorer och visa vilka åtgärder som vidtas i praktiken.
4. Otydliga mål, åtgärder och koppling till risker
Många rapporter saknar tydlig struktur för hur Policies, Actions och Targets (PAT) hänger ihop. Det försvårar både förståelse och jämförelse.
Så undviker du samma misstag: Presentera PAT per ämnesområde – med mål, nuvarande status och koppling till identifierade risker och möjligheter (IRO). Det stärker rapportens användbarhet för investerare och andra beslutsfattare.
5. Lågt användande av intern koldioxidprissättning
Endast 20 procent av företagen använder någon form av intern koldioxidprissättning – trots att det är ett av de mest kraftfulla verktygen för att styra investeringar mot klimatmål.
Så undviker du samma misstag: Överväg att införa ett internt pris på utsläpp, särskilt i investeringskalkyler och produktutveckling. Det signalerar att klimatpåverkan vägs in i affärsbeslut.
Slutsats: Utnyttja lärdomarna i nästa rapport
Efrags analys visar att många företag har tagit viktiga steg – men att standardisering och jämförbarhet fortfarande brister. För dig som förbereder rapportering enligt CSRD 2026 är det här ett gyllene tillfälle att lära av andras utmaningar.
Vill du ha tips på goda exempel eller case att inspireras av? Läs CSRD-bibeln: 101 tips som förenklar arbetet.
