10 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Expertgruppen vill också förenkla kraven på beskrivningar av policyer, åtgärder och mål (PAT) samt se över ESRS 2, standarden som styr hur hållbarhetsinformation ska struktureras och presenteras. Syftet är att skapa en tydligare och mer logisk rapporteringsram.

Dessutom förtydligas principen om dubbel väsentlighet och vad som är obligatoriskt att rapportera. Det formella förslaget väntas i slutet av juli, följt av en 60 dagar lång offentlig konsultation.

Rapport: Nästan inga skogsbaserade koldioxidkrediter kommer från EU

En ny rapport från det estniska klimatbolaget Arbonics visar att endast 0,5 procent av de skogsbaserade koldioxidkrediter, som godkändes av certifieringsorganisationen Verra, under 2024 genererades inom EU. Trots stor efterfrågan domineras marknaden av krediter från Sydamerika, Östasien och Afrika söder om Sahara.

Verra är den största globala aktören för frivillig klimatkompensation och certifierar projekt inom bland annat skogsplantering och skogsskydd. Siffrorna i rapporten speglar alltså situationen på den internationella frivilliga marknaden, inte nödvändigtvis hela utbudet av koldioxidkrediter inom EU.

Arbonics varnar för att utbudet inom EU inte hänger med i utvecklingen, trots att många europeiska markägare är positiva till att plantera ny skog. En offentlig version av rapporten innehåller även vägledning för företag som vill engagera sig på marknaden.

Kritik efter att ytterhögern får leda EU:s klimatförhandlingar

EU-parlamentets högernationalistiska partigrupp Patrioter för Europa har tilldelats rollen som huvudförhandlare för EU:s klimatmål till 2040. Gruppen, som motsatt sig stora delar av EU:s klimatpolitik, tog posten genom parlamentets interna poängsystem.

Beskedet har väckt kraftig kritik från gröna, socialdemokratiska och liberala ledamöter. Bland annat kallar Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren det för en skandal och varnar för att klimatmålen kan försenas inför klimattoppmötet COP30 i Brasilien. Patrioter för Europa får nu stort inflytande över parlamentets förhandlingar om att minska utsläppen med 90 procent till 2040.

EU-parlamentet stoppar snabbehandling av klimatmål

EU-parlamentet har röstat nej till att snabbehandla kommissionens förslag om klimatmål till 2040. Förslaget föll med 379 röster mot 300, efter motstånd från högergruppen EPP och tre ytterhögergrupper.

Förslaget från kommissionen innebär att EU:s utsläpp ska minska med 90 procent till år 2040 jämfört med 1990. Motståndarna till snabbehandling menar att processen behöver mer tid, medan flera partigrupper på vänsterkanten anser att beslutet gynnar ytterhögern.

Beskedet kommer kort efter att gruppen Patrioter för Europa tilldelats rollen som huvudförhandlare i ärendet.

EU:s nya kemikalieplan kritiseras för urholkat miljöskydd

EU-kommissionen har lagt fram en ny handlingsplan för kemikaliesektorn med fokus på ökad konkurrenskraft och stöd till industrin. Planen innehåller satsningar på lägre elkostnader, stöd till rena kemikalier och viss reglering av PFAS.

Samtidigt får förslaget hård kritik från flera håll i EU-parlamentet. Gröna gruppens ordförande Bas Eickhout menar att kommissionen prioriterar industrins vinster framför folkhälsa och miljö. Christophe Clergeau (S&D) varnar för att förenklingarna kan leda till ökad exponering för cancerframkallande ämnen. Planen innehåller också lättnader i regelverken för märkning, kosmetika och gödselprodukter, vilket enligt kommissionen kan spara industrin över 360 miljoner euro per år.

EU-parlamentet stoppar risklista – osäkerhet kring avskogningslag

EU-parlamentet har röstat nej till EU-kommissionens förslag om en riskklassificering av länder kopplade till avskogning. Listan var tänkt att vara ett centralt verktyg i den nya avskogningsförordningen, EUDR, som ska börja tillämpas i slutet av 2025.

Förslaget avslogs med hänvisning till bristfällig och föråldrad data. Kritiker menar att flera länder med hög avskogning, som Brasilien och Elfenbenskusten, inte klassats korrekt. Endast fyra länder föreslogs som högrisk: Vitryssland, Nordkorea, Ryssland och Myanmar.

– Kommissionens lista speglar inte verkligheten och skapar onödiga bördor för jordbrukare, skogsägare och näringsliv, säger österrikiske EU-parlamentarikern Alexander Bernhuber (EPP), som lagt fram förslaget om att avslå listan.

Beskedet väcker oro för att EUDR nu kan försenas. Miljöorganisationer som Greenpeace anser att systemet borde ha införts enligt plan och reviderats senare. EU-kommissionen väntas nu ta fram ett nytt förslag i höst.

Här är CSRD-området som Sydeuropa är bäst på

En ny analys från Forever Sustainable visar att företag i Sydeuropa oftare rapporterar enligt hållbarhetsstandarden ESRS S3 – som rör påverkan på samhällen – jämfört med företag i Norden. I Italien rapporterar 68 procent av bolagen om området, medan andelen i Sverige ligger på 45 procent. I Danmark och Nederländerna ligger siffran under 25 procent.

Sophie Nachemson-Ekwall, rådgivare på Forever Sustainable, menar att skillnaderna speglar ländernas olika välfärdsmodeller. I Sydeuropa förväntas företag ta större socialt ansvar, medan det i Norden ofta ses som frivilligt.

ESRS S3 är ett av de minst rapporterade områdena inom CSRD, trots att det ingår i de obligatoriska standarderna. Enligt Sophie Nachemson-Ekwall är frågans komplexitet och brist på tydliga indikatorer en förklaring till att många företag avstår. Samtidigt uppmanar hon nordiska företag att lära sig från företag som verkar i Sydeuropa.

Solceller största energikällan i EU – för första gången

I juni blev solenergi för första gången den största energikällan inom EU, enligt en rapport från tankesmedjan Ember Group rapporterar Ekot. Solceller stod för 22,1 procent av unionens elproduktion, vilket placerade dem före kärnkraft (21,8 procent) och vindkraft (15,8 procent).

Samtidigt sjönk andelen el från kolkraft till en historiskt låg nivå på 6,1 procent. Trots detta ökade kolförbrukningen i absoluta tal, eftersom efterfrågan på el totalt steg med drygt två procent jämfört med juni 2024.

EU-kommissionen förenklar taxonomin – färre krav och mindre rapportering

EU-kommissionen har antagit en ny rättsakt som förenklar tillämpningen av EU:s taxonomiförordning. Beslutet innebär bland annat undantag för icke-väsentliga aktiviteter, enklare miljökriterier och kraftigt minskade rapporteringskrav.

För icke-finansiella företag minskar antalet datapunkter med 64 procent och för finansiella företag med 89 procent. Banker får även skjuta upp viss rapportering till 2027.

Separata mallar för kärnkraft och fossilgas tas bort och integreras i huvudstrukturen. Den förenklade regleringen börjar gälla 1 januari 2026 om parlamentet och ministerrådet inte invänder.

EU lanserar naturkrediter för att värdera biologisk mångfald

EU-kommissionen har lanserat ett nytt system med naturkrediter som ska ge ekonomisk ersättning för frivilliga insatser som gynnar biologisk mångfald. Åtgärder som att återställa våtmarker och skydda skogar kan certifieras och omvandlas till krediter som går att sälja.

Systemet ska inte ersätta miljölagstiftning utan belöna åtgärder som går utöver lagkrav. Målet är att attrahera privat kapital och minska det årliga finansieringsgapet för naturvård, som kommissionen uppskattar till 65 miljarder euro.

Pilotprojekt pågår i bland annat Frankrike, Estland och Finland. En EU-gemensam expertgrupp ska nu ta fram standarder och styrningsmodeller. En första utvärdering planeras till 2027.