Den civila flygtrafiken har länge ökat stadigt med ungefär fem procent per år, och nämns ofta som en stor miljöbov. Därför har 35 parter från elva västeuropeiska länder gått samman i projektet Cryoplane för att möjliggöra vätgasdrivna flygplan.
De miljömässiga förbättringarna med vätgasdrivna flygplan är dramatiska.
– Den primära miljöförbättringen är att påverkan på växthuseffekten kan minskas radikalt, främst genom eliminering av koldioxidutsläppen från flygfotogen. Dessutom försvinner utsläppen av svaveldioxid och partiklar, vilket minskar smogbildningen runt flygplatserna, berättar Fredrik Svensson, forskningsingenjör på FOI.
I projektet bedömer man att vätgasdrivna flygplan kommer att kunna vara i trafik tidigast 2015.
Sverige representeras av FOI
Sverige representeras av Totalförsvarets forskningsanstalt, FOI, närmare bestämt den del som tidigare kallades Flygtekniska försöksanstalten, FFA. Där är sex personer engagerade i projektet. FOI har fått i uppgift att leda en av arbetsgrupperna, arbetsgrupp åtta som har titeln ”Transition scenarios” eller övergångsscenarier. Med i gruppen finns även Institutet för luftfart vid Berlins universitet, ett italienskt EU-forskningsorgan för luftfart samt holländska Shell Hydrogen, som framställer flytande väte.
– Vi tittar dels på vad övergången till vätgasdrift skulle innebära för inrikestrafiken i Sverige på detaljnivå, dels ser vi på vad det mera övergripande skulle innebära globalt, säger Fredrik Svensson.
Enbart tankning på Arlanda
I Sverige arbetar man efter förutsättningen att tankning av planen enbart skulle göras på Arlanda.
– Vi räknar med att flygplanen kommer att ha en sådan räckvidd att de inte behöver tankas under resor tur och retur inom Sverige. Men man kan inte låta planet stå med väte i tankarna länge, eftersom isoleringen inte är perfekt. Tankarna kommer att kunna lagra vätet i maximalt tolv timmar innan det dunstar bort, säger Fredrik Svensson.
Det västeuropeiska projektet koordineras av tysk-fransk-engelska flygplanstillverkaren Airbus huvudkontor i Hamburg. Airbus är en av de två största tillverkarna av större passagerarflygplan i världen, och även deras anläggningar i England, Frankrike och Spanien deltar i projektet.
Brokig skara
Projektdeltagarna är annars en brokig skara. Hälften är från olika delar av flygindustrin, medan den andra halvan utgörs av olika forskningsinstitutioner och universitet. Den tyska dominansen i projektet är massiv, med en tredjedel av de inblandade organisationerna.
Projektet startades i april 2000 och är finansierat fram till maj 2002.
– Det är ingen självklarhet att det blir någon fortsättning i ett ”Cryoplane II”, men vi har fått positiv respons från EU-finansiärerna hittills, så chanserna till en fortsättning är goda, säger Fredrik Svensson hoppfullt.
Fakta
Vätgasdrivna flygplan
Flytande vätgas kan tillverkas genom elektrolys av vatten, där elektrisk energi omvandlas till kemisk dito och lagras i energibäraren vätgas. Flytande vätgas kan tillverkas med förnyelsebara energikällor.
Energiinnehållet per kg i flytande vätgas är större än för konventionell flygfotogen. Det innebär att bara hälften av en jumbojet/Boeing 747s bränslebehov, eller cirka 90 ton, går åt för full tank i motsvarande flygplansstorlek.
Vätgasdrivna flygplan kommer att ha samma startvikt som tidigare eller möjligen bli något lättare än dagens flygplan, men medelvikten kommer att bli högre eftersom större tankar och mera isolering behövs i vätgasflygplan.
Den flytande vätgasen förvaras i planets tankar vid –253°C och några atmosfärers övertryck.
Vill du veta mer om projektet, surfa in på www.cryoplane.com.