”Sverige kan bli det klimatmässiga föredöme som omvärlden behöver”

Debatt Förutsättningarna för att nå klimatmålen till år 2030 förbättras kraftigt med 73-punktsöverenskommelsen mellan socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och miljöpartiet. Men de viktigaste punkterna behöver konkretiseras och utformas så att de ger maximal klimatnytta, skriver Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet, i en debattartikel för Miljö & Utveckling.

”Sverige kan bli det klimatmässiga föredöme som omvärlden behöver”
Mattias Goldmann, Sweco.

År 2030 ska Sveriges klimatpåverkan från transportsektorn ha minskat med 70 procent jämfört med år 2010. Bakom målet står sju av riksdagens åtta partier, liksom en mycket bred konstellation av näringsliv, intresseorganisationer och branschorgan.

Det är tydligt att de fyra partier som står bakom 73-punktsöverenskommelsen har klurat en hel del på hur målet ska kunna nås, för många av punkterna ger mycket viktiga knuffar framåt. De sju områdena med störst potential är:

1. Fossilfria transporter blir lag. Överenskommelsen slår fast att ”från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar”, vilket om det utformas rätt är precis den typ av långsiktigt skarpa regler som hjälper industrin att ställa om. Men det får inte slå undan benen för klimatsmart och hållbar biogas, biodiesel, biobensin eller etanol som alla utgår ifrån samma förbränningsmotor som fossilbilarna använder. Därtill måste stoppdatumet klara EU:s och WTO:s frihandelsregler, vilket blir grunden för en lärd och svår diskussion på Ekotransport-konferensen i maj.

2. Skatterna växlas. Under mandatperioden ska minst femton miljarder kronor skatteväxlas, vilket ska ”bidra till att klimat och miljömål nås”. Vad som skatteväxlas är avgörande för klimatmålen; höjs skatten på fossila drivmedel påskyndas omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta och landsbygdens roll som tillverkare av biodrivmedel och förnybar el förstärks. Om arbetsmarknaden fortsatt är stark, bör det finnas utrymme att stimulera grön teknik med de ökade intäkterna.

3. Reseavdraget blir färdslagsneutralt. Med ”ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag” istället för dagens 18,50 kronor milen om man tar bilen och noll om man cyklar, blir de hållbara reseslagen också lönsamma. Samtidigt frigörs flera miljarder kronor årligen när felaktiga avdrag upphör, vilket bör investeras i att göra det mer attraktivt att resa hållbart till och från jobbet.

4. Järnvägen gynnas. Att ”nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas” är förstås en mycket stor satsning, men eftersom invigningen tidigast kan ske kring år 2035, hjälper det oss inte att klara 2030 års klimatmål. Utbyggnaden av järnvägen i norra Sverige kan däremot få reell betydelse innan dess, med en bättre fungerande järnväg som tillsammans med sjöfarten kan överta mycket gods från landsvägstransporter, med stor klimatnytta. Likaså kan målet om ”ökad punktlighet för svensk järnväg” redan på kort tid stärka tilltron till järnvägen för resor i vardagen och därmed minska bilpendlande, vilket minskar klimatpåverkan, trängsel och trafikdödlighet.

5. Biodrivmedel stärks. Kravet att drivmedlen år för år ska ha en minskad klimatpåverkan är inte nytt, men det är välkommet att vi redan i år får beslut om successivt höjda nivåer efter 2020. Att en liknande reduktionsplikt införs för flyget är också värdefullt, liksom att avgiften på flyg ska utgå ifrån faktisk klimatpåverkan. Det kombineras med insatser ”för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk”. Rimligen innebär det en särskild premie till de jord- och skogsbruk som hjälper Sverige att nå en betydligt högre andel inhemskt producerade, hållbara biodrivmedel än dagens knappa tjugo procent.

6. Delningsekonomin stimuleras. En genomsnittlig personbil står oanvänd 96 procent av tiden, med ett väldigt utrymme för effektiviserat användande. Därför är det bra att överenskommelsen slår fast att ”Bilpooler ska stimuleras”, där vår rapport bland annat pekar ut det orimliga i att den har fyra gånger så hög momssats som annan kollektivtrafik. Samtidigt är det viktigt att inse att också exempelvis taxi, lånecyklar och smart utformad e-handel är delningstjänster som bör stimuleras på jämlika villkor.

7. Uppkoppplingen snabbas på. ”95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020” förstärker möjligheten att arbeta distans och medverka på webinarium, vilket är viktiga pusselbitar i att få ett mer transportsnålt samhälle. Med snabb uppkoppling får vi också bättre möjligheter att ha alla former av verksamheter på landsbygd, vilket minskar transportbehoven och bromsar urbaniseringen som nu sker i en takt som är svår att hantera klimatmässigt smart.

Delar otåligheten

Många av punkterna är kopplade till utredningar, vilket på sina håll kritiserats – man vill se handling nu. Vi delar otåligheten och stämmer in i kritiken för de punkter som redan utretts och nu kan genomföras. Men vi välkomnar också gedigna utredningar som visar vad som på klimatområdet är effektivast snarare än vad som för stunden kan vara politiskt mest opportunt. Men utredningarna måste tillsättas snabbt, ha klimatnyttan som central utgångspunkt och vara parlamentariskt väl förankrade.

På ett mer övergripande plan är det mycket viktigt att överenskommelsen slår fast att ”all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag”. Det betyder att de klimatrelaterade punkterna i överenskommelsen bara är en början; ingen politik får stå i strid med klimatmålen. Läggs det kraft bakom de orden, är vi trygga i att klimatmålen nås och att Sverige kan bli det klimatmässiga föredöme som omvärlden så väl behöver och så tydligt efterlyser.

Av: Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet

Läs mer: Hela listan: Så blir den nya hållbarhetspolitiken

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.