– Vi finns till för att ta fram kritiska råmaterial, som är ett samlingsbegrepp för ett antal metaller och mineraler som är livsnödvändiga för industrin. Det kan vara till exempel kisel, titan eller tungsten. Vi finns till för att framställa de här materialen på ett hållbart sätt och upphäva vårt beroende av materialen som kommer från brun framställning i framför allt Kina och andra delar av Asien, säger han till Miljö & Utveckling.

Processen – som är patenterad – beskrivs enkelt i tre steg: insatsvaran, till exempel kvartssand, en vanlig avfallsprodukt från Sveriges gruvindustri, matas in i en reaktor. Vätgas hettas upp till mycket höga temperaturer och reaktionen frigör rent kisel. Vattenånga är det enda som kan räknas som biprodukt.

Energiåtgången finns där, men nettoresultatet blir betydligt renare än traditionell framställning.

– Det är enorma förbättringar i förbränning och utsläpp av koldioxid. Jämfört med den traditionella processen av utvinning av kisel ger detta ungefär 95 procent mindre koldioxidutsläpp.

Var kommer namnet Green14 ifrån?

– Från början kommer det från att 14 är kisels nummer i periodiska systemet. Ja, grönt kisel alltså. Det är vårt DNA, det var där vi kom ifrån.

Green14 ser inte sin lösning som begränsad till kisel. Filip Strömbäck säger att företaget kallar sig ”lite nördigt” för en multimaterialplattform, där samma grundprocess, med rätt inställningar, ska kunna leverera flera olika kritiska råmaterial. De har till exempel redan gjort framgångsrika tester med titan.

– Planen är att vi ska kunna ha i gång processer för flera olika material, och bygger vår verksamhet på att dels leverera eget material som slutprodukt, men framför allt licensiera ut vår process till andra stora industribolag, säger han.

EN VIKTIG DEL i Green14:s arbete involverar en digital tvilling: Företaget har byggt en simuleringsmiljö som speglar reaktorn och möjliggör virtuella experiment. Simuleringsteamet kom på plats för ungefär ett halvår sedan.

– Vi har investerat rätt hårt i att bygga ett team som är AI-ingenjörer och matematiker, som har utvecklat en digital tvilling av vår process. Där kan de göra simuleringar i en miljö som exakt påminner om Green14:s reaktor och process.

DET SNABBAR UPP utvecklingen, minskar behovet av kostsamma fysiska tester och gör det möjligt att anpassa processen för nya material. Enligt Filip Strömbäck har den digitala tvillingen och teamet som jobbat med det varit avgörande för att kunna effektivisera arbetet.

– Vi ser jättestora effekter på det, det kostar både tid och pengar att experimentera sig fram till slutresultatet. Det är helt avgörande för att kunna testa och kunna bli en multimaterialplattform. Annars hade vi behövt sätta upp flera olika reaktorer för att driva olika simultana processer i.

Än så länge är Green14 i pilotfasen, men har fått positiv respons från tester de gjort, från samarbetspartners och investerare.

– Förutom ett avtal med Ikeas investeringsorganisation Ingka så har vi egentligen inga riktiga kommersiella avtal på plats. Men vi har ett antal kunder som har tecknat avsiktsförklaringar som kommer vilja köpa material av oss när produktionen är i full fart, säger Filip Strömbäck.

Han pekar ut batterianoder, solcellsindustrin och halvledarsektorn som primära tillämpningar för kislet. När det kommer till titan nämner han även flyg- och rymdsektorn och försvaret som aktörer som använder mycket titan.

MEN DET FINNS några utmaningar. En teknisk utmaning är att kontrollera de oerhört höga temperaturer som processen innebär – varför Green14 har spetskompetens inom plasma och högtemperaturfysik.

– Kisel är så svårt att jobba med för att det bland annat kräver så väldigt höga temperaturer för separering. Vi har bland annat anställt forskare från Nasa som tidigare jobbat med projekt inom solfysik och rymdteknik.

En annan utmaning säger han är att välja inriktning och bestämma vilken långsiktig väg de ska ta.

– Det får inte bli för spretigt eller att det blir för många olika vägar framåt. Att gå från insatsvara, in i processen, till en slutprodukt som går att sälja – det kan se väldigt olika ut beroende på vilken kvalitet vi vill få ut och vilket användningsområde materialet ska användas till.

MARKNADSMÄSSIGT möter företaget konkurrens från billigt producerade material tillverkat med mindre hållbara metoder.

– Marknaden för hur man framställer material i dag är skev med tanke på att den här typen av material produceras till väldigt låga priser med väldigt bruna metoder i andra delar av världen. Vi konkurrerar mot en process som kan vara billig för att den inte är helt ren, säger han.

Filip Strömbäck ser tydliga kopplingar till den pågående omställningen i Europa: säkerställande av kritiska leveranser, behov av lokala marknader och statliga investeringar i strategiska projekt som liknar detta.

– Vi har ju hamnat mitt i epicentrum av en av de viktigaste frågorna. Dels på grund av den europeiska självständigheten – vi behöver fler initiativ som säkerställer att vi klarar oss själva och inte blir beroende av andra, säger han och konstaterar att EU just nu satsar stort på strategiska projekt.

HUR SER GREEN14 PÅ FRAMTIDEN? Deras ambition är tydlig: företaget vill bli en central aktör i Europas omställning till mer hållbar materialförsörjning.

– Det kan låta förmätet stort kanske, men vi vill ge tillgång till kritiska råmaterial på ett grönt sätt för hela Europa och säkerställa att vi har de material vi behöver själva på ett hållbart sätt. Vi är helt övertygade om att vi kommer vara en central spelare i att komma vidare i framställningen av de här materialen. Framför allt här i Europa, men kanske även utanför, säger Filip Strömbäck.

Geen14 i korthet:

• GRUNDIDÉ: Utvecklar en patenterad vätgasplasmateknologi för att framställa kritiska råmaterial med vatten som enda biprodukt.
• EFFEKT: Upp till 95 procents minskning av utsläpp och omkring 50 procents lägre produktionskostnader jämfört med dagens metoder.
• MATERIAL: Patentportfölj som täcker 17 kritiska råmaterial, bland annat koppar, nickel, kobolt, titan och tungsten.
• ANVÄNDNING: Modulära lösningar för industrier som halvledare, batterier, solceller, samt flyg- och rymdsektorn.
• TEAM: Ingenjörer och forskare med erfarenhet från bland annat Nasa, Northvolt, KTH och Imperial College London.