Svensk industri missar energikartläggningschecken

Gemensamt för alla företag som vi hjälper med energieffektivisering – oavsett om det är inom industriprocesser, fastigheter, datacenter eller kraftöverföring – är att de ser positiva värden i att minska sin klimatpåverkan, men framförallt drivs av att energieffektivisering är lönsamt.

Vi är också övertygade om att långt fler än sex av tio svenska industriföretag kan uppnå effektiviseringar i nivå med EU:s 2020-klimatmål med hjälp av lönsamma åtgärder. De företag som väl genomför en kartläggning upptäcker ofta fler möjliga insatser än de trott på förhand. Den stora utmaningen är därför att få fler att kartlägga – och därför är det avgörande att Energimyndigheten ökar kännedomen om de stöd som redan finns.

Sambandet mellan lönsamhet och minskad klimatpåverkan ser nämligen inte ut att räcka hela vägen till 2020-klimatmålen. Enligt Energimyndighetens Långsiktsprognos 2010 kommer Sveriges energiförbrukning till år 2020 till och med att stiga från 629 TWh år 2007 till 659 TWh. Än mer oroande är att den sedan fortsätter att öka, om än marginellt, till 662 TWh år 2030, eftersom effektiviseringar inom sektorerna transport samt bostäder och service äts upp av ökad energiförbrukning inom industrin. Blir Energimyndigheten sannspådd kommer svensk industri då att förbruka 166 TWh per år, nära dubbelt så mycket som transportsektorn och mer än fyra gånger så mycket som utrikes flyg och sjöfart.

Industrin, som länge framstått som den främsta sektorn när det kommer till effektiviseringar, riskerar alltså att tvärtom bli ett sänke. Därför har vi låtit intervjua 150 fabriks- och produktionschefer på svenska industriföretag med minst 50 miljoner kronor i omsättning och 15 anställda om hur de ser på sin energieffektivisering och möjlighet att uppnå 2020-målen.

Resultatet visar att det finns mycket att göra redan med dagens existerande incitament. Programmet för energieffektivisering (PFE) är en välkänd framgång och har resulterat i besparingar på 1,45 KWh per år. Men det innefattar enbart 100 av landets allra elintensivaste företag.

För de tusentals övriga finns energikartläggningschecken, som täcker 50 procent av kostnaderna för att ta fram ett beslutsunderlag för att optimera företagets energianvändning. Även det har dock på två år bara sökts av och beviljats till knappt 400 företag och vår undersökning visar att två av tre svenska industriföretag inte ens känner till det. Den visar också att färre än hälften av industriföretagen har gjort en helhetsanalys av sin verksamhet för att identifiera möjligheter att spara energi.

Om information kring energikartläggningschecken ökar, ser vi en enorm potential i att många fler än sex av tio svenska industriföretag kommer att lyckas energieffektivisera i nivå med EU:s 2020-klimatmål.