Slam ett cyniskt roulettspel

Slam innehåller tusentals ämnen och många är direkt farliga. I USA har man klassificerat 10 miljoner kemikalier i vår globala miljö, många är hälsofarliga. I slam finns virus, bakterier, parasiter, tungmetaller och syntetiska ämnen vars nedbrytningsprodukter bildar nya ämnen.

Genom mutation erhålls resistenta virus och bakterier vilka påverkar folkhälsan negativt.

I slam finns också stabila eller svårnedbrytbara läkemedel, droger och hormoner. De hotar fertiliteten hos både människor och djur. Flickor får bröst ett år tidigare nu än för 15 år sedan. Forskare misstänker att förändringen kan bero på kemikalier i miljön.

Det pågår forskning kring eliminering av läkemedelsrester i avloppsvatten. Samma potentiellt farliga ämnen återfinns i rötslam. Vid en torrhalt av 25 % ”binder” varje ton torrt slam tre kbm vatten. Vad som sker i den marina miljön sker med all sannolikhet också i marken.

Vid alstring av biogas från slam får man en rötrest som är kontaminerad med ett okänt antal kemiska ämnen och tungmetaller. Den hygienisering som reningsverken använder klarar inte av att bryta ned alla mikroorganismer. Reningsverken klarar inte ens av att bryta ned sötningsmedlet sukralos. Eftersom sukralos bryts ner långsamt i naturen befarar Naturvårdsverket att fiskar och andra vattenlevande djur kan påverkas.

Resultat från gödslingsförsök, vilka pågått under femtio år, visar, att rötslam har försurande verkan och ger upphov till väsentliga förändringar i sammansättning av markbakterier.

Nederbörd drar med sig olika produkter som till exempel humushaltiga rötslam (=kemikalier, parasiter, virus och bakterier) ut i vattendragen. Det finns tydliga tecken i södra och mellersta Sverige på att humushalterna stiger i vattendrag.

Sammantaget finns det stora problem i hur vi hanterar vårt slam idag. Spridning av slam på markytor är slöseri av energi, utgör en miljöfara och strider mot Miljöbalken.

Så kallad certifiering av slam utgör inget annat än att, godkänna fortsatt spridning av hälsofarliga ämnen.

Men det finns alternativ. Rötresten, som erhålls efter alstring av biogas är å andra sidan en tillgång, som kan generera grön energi och resultera i effektiv återvinning av fosfor och andra mineraler. Med ny teknik kan man exempelvis utvinna 2-4 MWh per ton torrtänkt slam. Sprids slam på mark ödslas i Sverige en energimängd motsvarande 40.000 ton olja per år.

Via utvinning av biogas följd av superavvattning och termisk behandling samt nära 100 % återvinning av fosfor uppfylls villkoren i Miljöbalken. Att sprida rötat slam med hälsofarliga ämnen på markytor ter sig ansvarslöst och utgör ett cyniskt roulettspel med folkhälsan och i strid mot Miljöbalken.