Inga produkter i varukorgen.
Sopa inte hygienfrågan under mattan
ledare Cirkulär ekonomi krävs för att klara en framtid med goda villkor för alla människor. Det är lätt att ta till sig, både med hjärta och hjärna. Att använda ett material en gång och sedan köra det till deponi känns redan lika fossilt som att värma sin villa med olja.
Ingar Lindholm, chefredaktör på Miljö & Utveckling. Foto: Mikael Sjöberg
Men cirkulär ekonomi är förstås mer komplext än så. Det handlar om att öka återanvändandet, inte bara materialåtervinningen. Det handlar om kemikalier – att inte av okunskap eller andra skäl cirkulera farliga ämnen varv efter varv. Det handlar om att hitta fungerande affärsmodeller och avsättning för de begagnade produkterna och materialen.
Det glömda perspektivet
Allt det här har jag träffat på när jag pratat med olika aktörer under arbetet med artiklarna om cirkulär ekonomi. Men ett perspektiv har få tagit upp, kanske för att det helt enkelt är för tråkigt: hygien. Närmast kom professor Hervé Corvellec, Lunds universitet, som tar upp kontamination i sin diskussion om den cirkulära ekonomins gränser.
För den som undrar varför vi inte använder mjölkflaskor av glas istället för pappförpackningar (det gjorde jag) är svaret bland annat hygien. Detsamma gäller de hårda plastflaskorna. Det finns säkert fler exempel.
Det har hänt förr att alla sprungit efter samma boll utan att tänka sig för och råkat skjuta den rätt in i eget mål. Jag tänker på 70-talets energisparvåg som utöver minskad energianvändning ledde till sjuka hus och sjuka människor.
Cirkulär ekonomi är känslomässigt lätt att ta till sig, men ska omställningen lyckas måste man ta hänsyn till komplexiteten.
Ingar Lindholm, chefredaktör Miljö & Utveckling
