Inga produkter i varukorgen.
Slampellets göder Lapplandsskog
Svensken är en outnyttjad gödselproducent. Det växtnäringsrika slammet från våra reningsverk används inte till gödsel, utan deponeras på avfallstippar där det utgör ett växande miljöproblem. Detta är bakgrunden till ett projekt kring slampellets i Lycksele kommun i Lappland.
I Sverige är vi ovanligt dåliga på att utnyttja vår slamproduktion. Knappt en tredjedel används till gödsel, vilket är mindre än i många andra länder. Problemet är att det hittills inte funnits något bra sätt att ta tillvara slammet på. Man har gjort försök att pelletera det, men inte lyckats på grund av slammets höga vattenhalt. I slampelletsprojektet i Lycksele, som pågått i snart tre år, använder man sig av en metod som går ut på att pellets sprayas med ett fint pulver, som gör att de blir styva och möjliga att hantera. Därefter torkas de med hetluft. Metoden är från början utarbetad för att kalkpulver ska användas, men i Lycksele försöker man istället med aska från kraftvärmeverk.
– Det finns mineraler i aska som tagits ut ur naturen när man huggit ner träd för att elda upp dem. De mineralerna vill vi föra tillbaka och skapa ett kretslopp. Aska är annars ett stort miljöproblem eftersom den endast går att kompostera, säger Ulf E Nilsson, teknisk chef i Lycksele kommun och projektledare.
Inte problemfritt
Att byta ut kalk mot aska har inneburit en del problem. Eftersom aska har en tendens att klibba ihop sig har vissa delar i anläggningen fått byggas om, till exempel skruvar som transporterar materialet genom rör. Dessutom minskar askan den naturliga halten av kväve i slammet. Det uppskattas inte av jordbrukarna och skogsbolagen, som vill ha kväve i sin gödsel.
– Kanske kommer vi att behöva tillsätta kväve för att kunna sälja våra pellets. Men även om kvävehalten är låg innehåller slam annat som inte finns i konstgödsel, till exempel mineraler och humus, påpekar Ulf E Nilsson.
I sommar ska slampellets spridas på testytor omkring Lycksele. Eftersom det inte finns så mycket åkermark i Norrlands inland är projektet i stället inriktat på skogsmark. Egentligen ska projektet avslutas i höst, men Ulf E Nilsson har sökt och fått förlängning ett år för att hinna utvärdera vilken effekt pellets har på tillväxten i skogen.
