KTH-studien har gjort den första livscykelanalysen av algfoder som granskar hela kedjan från produktion till användning.
KTH-studie: Klimatnyttan med algfoder till kor kan utebli
Dagens M&U Tillsatser av alger i nötkreatursfoder har länge lyfts fram som en lovande lösning för att minska metanutsläpp från boskap, men en ny studie från Kungliga Tekniska högskolan visar att klimatvinsten ofta överskattats.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Metanutsläppen från kor, särskilt vid idissling, har större klimatpåverkan per kilo än koldioxid. Tidigare studier har visat att algtillsatser kan minska utsläppen med upp till 90 procent. Men enligt studien kan dessa siffror vara missvisande när man tar hänsyn till algens hela livscykel – från odling och bearbetning till transport och utfodring.
Bearbetningsmetoder som frystorkning kräver stora mängder energi, ofta från fossila bränslen, vilket kan generera utsläpp som helt eller delvis raderar de klimatmässiga fördelarna. Även transporten av den vanligaste algarten Asparagopsis – en tropisk art – över långa avstånd minskar vinsten ytterligare.
Att odla Asparagopsis i Sverige är heller inte en lösning, eftersom det skulle kräva energikrävande landbaserade system då arten är invasiv och inte kan odlas i svenska vattenmiljöer.
Studien pekar dock på att alger fortfarande kan vara en del av lösningen – särskilt om de kommer från restprodukter, exempelvis från livsmedelsindustrin. Med energisnåla metoder, som soltorkning, och utveckling av lokala bioraffinaderier kan algfoder bli mer hållbart i framtiden.


