Kolsänkorna sviktar: ”Vi kan inte köpa oss fria”

KLIMAT Skogens koldioxidupptag försvagas och kalkylen för nettonoll stramas åt – nu krävs faktiska utsläppsminskningar, enligt klimatforskaren Gustaf Hugelius.

Kolsänkorna sviktar: ”Vi kan inte köpa oss fria”
Gustaf Hugelius. Foto: Niklas Björling & Adobe stock.

Klimatkrisen går snabbare än väntat – och naturens förmåga att dämpa effekterna håller på att mättas ut. Enligt den nya forskningssammanställningen 10 New Insights in Climate Science, framtagen av över 70 forskare från 21 länder, visar mark och skogar tydliga tecken på att tappa i styrka som kolsänkor.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Full tillgång till alla låsta artiklar
  • Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
  • Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant?

– Vi ser tyvärr att de här sänkorna börjar försvagas och i vissa fall, som i norra barrskogar och tundraområden, har de till och med vänt och börjat släppa ut växthusgaser, säger Gustaf Hugelius, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet.

Skogen räcker inte längre till

Sedan industrialiseringens början har naturen tagit upp omkring hälften av alla utsläpp – ungefär en fjärdedel i haven och en fjärdedel på land. Men nu viker trenden.

För Sveriges del är utvecklingen särskilt känslig, eftersom en betydande del av landets klimatrapportering till FN bygger på skogens upptag.

– En betydande del av vår kolbalans har byggt på antagandet att våra produktionsskogar växer snabbt och tar upp mycket koldioxid. Nu finns tecken på att tillväxten bromsar in, möjligen på grund av värmeböljor och torka, säger Gustaf Hugelius.

Han menar att det i praktiken innebär att Sverige inte längre kan luta sig lika mycket mot skogens upptag för att kompensera sina utsläpp.

– Vi ser globalt att de boreala skogarna och tundran tappar kol, och även i Sverige kan skogarnas roll som kolsänka minska. Det betyder att vi behöver skärpa våra ambitioner ytterligare – och det är redan svårt som det är, säger han.

”Vi kan inte köpa oss fria”

Utvecklingen påverkar också trovärdigheten i företagens klimatstrategier. Många företag har byggt sina nettonollmål på naturbaserade kompensationer – ett synsätt som forskarna nu varnar för.

– Det är egentligen inte hållbart att se kompensationslösningar som en ersättning för faktiska minskningar. Vi kan inte fortsätta att släppa ut med vänsterhanden och köpa lite upptag med högerhanden och tro att det balanserar, säger han.

Han pekar också på att många av de tjänster som säljs som klimatkompensation inte ger den klimatnytta som utlovas.

– Tyvärr är de inte så effektiva som kunden ofta får information om att de är. Vill man ha en hållbarhetspolicy som verkligen gör skillnad måste man fokusera på direkta utsläppsminskningar, snarare än att köpa sig fri.

Inför Cop30: ”Kina och EU måste ta täten”

Inför klimatmötet Cop30 i Brasilien hoppas Gustaf Hugelius på att världens ledare går från ord till handling.

– Jag hoppas verkligen att vi kan hålla i de framsteg som gjordes vid Cop29. USA har tappat sin ledartröja, så nu behövs nya drivande aktörer. Jag hoppas att Kina är berett att kliva fram och dra tillsammans med EU, säger han.

Han betonar också vikten av att de rika länderna ökar sina finansiella åtaganden.

– Klimatfinansieringen ligger långt under det som behövs. Utvecklingsländerna måste få bättre stöd för att kunna ställa om, säger han.

Fakta

10 New Insights in Climate Science 2025

Rapporten är ett samarbete mellan Future Earth, The Earth League och World Climate Research Programme. Den sammanfattar de mest tongivande forskningsrönen under det senaste året och publiceras inför FN:s klimatmöten.

Årets tio insikter spänner från rekordvärmen 2023–2024 och krympande grundvattennivåer till ökad spridning av denguefeber och minskad arbetsproduktivitet i värmeutsatta regioner.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste