Avfall från massabruk kan bli drivmedel och plast

Intresset är stort för projektet som utnyttjar mikroorganismer för att göra nyttigheter av problemet med slam från massabruk.

– Drivkraften är att bli av med avfallet som inte går att släppa ut, säger Karin Willquist, forskare på Rise och projektledare.

Färre deponier kräver nya idéer

Tidigare används slammet från massabruken till att täcka deponier, men i takt med att deponierna avvecklas växer mängden slam som behöver tas om hand. Därför kommer de mikroorganismer som Karin Willquist och hennes kollegor hittat väl till pass, för de har visat sig kunna bryta ner hemicellulosa, det som finns i avfallet.

Mikroorganismerna bryter inte bara ner det besvärliga resterna från massaprocessen, utan är de gör det, producerar de dessutom vätgas och ättiksyra. I ett nästa processteg kan ättiksyran användas tillsammans med det som blir kvar av det organiska materialet i slammet, för att göra bioplast. Till och med bakterierna själva kan användas efter att de gjort sitt jobb.

– Mikroorganismerna innehåller väldigt mycket protein och kan ersätta fiskfoder, säger Karin Willquist.

Labbtester ska skalas upp

Men frågan kvarstår hur det ska gå i stor skala. Det som gjorts hitintills har genomförts i laboratorier, förutom för tillverkningen av plast, som visat sig fungera i pilotskala hos en av projektets samarbetspartner, Promiko i Holland. Det finns planer på fler pilotanläggningar.

Tre massabruk i Värmland ingår i samarbetet. Från vart och ett av dem går det att få mellan 800 och 2000 ton bioplast och 50 till 200 ton vätgas. Det motsvarar mellan 30 och 100 miljoner kronor.

Efterfrågan på produkterna finns redan

För både vätgasen och fiskfodret kvarstår mycket arbete, berättar Karin Willquist. Vad gäller intresset för färdiga produkter, så finns det ändå redan. Vätgas kan användas på många sätt, i masugnar, för att spetsa biobränsle och i ren form även som bränsle. Fiskfodret är också utprovat och bioplasten kan användas för att bestryka kartonger och skapa en skyddande, nedbrytbar hinna på dem, till exempel.

Även om det finns pengar att tjäna på att få bruken att leverera ytterligare produkter, förutom pappersmassa och energi, så är det viktigaste ändå att kunna ta hand om avfallet på ett vettigt sätt, berättar Karin Willquist.

Projektet kallas för Multibio. Förutom bruken Gruvön, Rottneros och Skoghall deltar forskare, fiskodlare, ytterligare andra företag och klustret Paper Province.

Läs mer: Essity satsar på återvinning av pappershanddukar