EU-länderna har enats om förändringar i unionens utsläppshandelssystem, ETS, som ska minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter. Medlemsländerna vill behålla ett större överskott av utsläppsrätter i systemets marknadsstabilitetsreserv, i stället för att permanent ta bort dem från marknaden.
Så vill EU ändra ETS för att dämpa pristoppar
EU EU-länderna vill justera reglerna för utsläppshandelssystemet ETS för att minska risken för kraftiga prisrörelser. Förändringen kan få betydelse för både industrins kostnader och framtida elpriser.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Enligt den gemensamma linjen ska inga överskottsrätter i reserven annulleras fram till 2030. Tanken är att de i stället ska kunna fungera som en buffert och vid behov öka utbudet om priserna på utsläppsrätter stiger snabbt. Från 2031 ska annullering åter kunna ske om reserven innehåller mer än 800 miljoner utsläppsrätter, varefter gränsen successivt ska sänkas.
Förändringen innebär en justering av dagens regler, där utsläppsrätter över en viss nivå i marknadsstabilitetsreserven kan tas bort permanent. Reserven har skapats för att hantera obalanser mellan utbud och efterfrågan på utsläppsrätter och kan även användas för att dämpa kraftiga prisrörelser.
EU-kommissionen lade fram förslaget i april mot bakgrund av stigande energikostnader och ökad oro för den europeiska industrins konkurrenskraft. Polen och Italien hör till de medlemsländer som har drivit på för åtgärder som kan begränsa utsläppshandelns påverkan på elpriserna.
ETS omfattar bland annat kraftverk och energiintensiv industri, som måste köpa utsläppsrätter motsvarande sina koldioxidutsläpp. Kostnaden för utsläppsrätterna påverkar därför företagens energikostnader och kan även slå igenom på elpriserna, särskilt i länder där elproduktionen fortfarande har en stor andel fossila bränslen.
Medlemsländernas överenskommelse är ännu inte slutgiltig. Nästa steg blir förhandlingar med Europaparlamentet om den slutliga utformningen av reglerna, som kan få betydelse både för framtida priser på utsläppsrätter och för företagens kostnader och långsiktiga planering.


