Second hand – hållbart eller fast fashion?

MYRORNAS VD, Caroline Andermatt, är på plats i butiken. Hon har suttit på sin post som vd i fjorton år och säger att det är tydligt att marknaden för second hand-produkter ökar. Hon illustrerar utvecklingen genom att föra ena handen genom luften.

– Dels har vi en långsam kurva upp, där vi ser att en klokare och mer miljömedveten generation tar vid och handlar mer begagnat. Dels har vi en snabb uppåtgående kurva som handlar om det tuffa ekonomiska läget. Allt fler förstår att det både är bra för plånboken och miljön att handla second hand. Det är häftigt att se, säger hon.

Enkät: Vad är det med second hand som lockar dig?

Hennes bild bekräftas av Svensk Handels årsrapport för 2024. Rapporten visar att försäljningen av second handvaror har haft en stark tillväxt senaste åren och förra året uppgick den totala omsättningen för begagnatmarknaden till nästan 17 miljarder kronor. Mode är den största kategorin, med en omsättning på närmare fem miljarder.

MEN SAMTIDIGT SOM second hand-marknaden växer, ökar också konsumtionen av nyproducerade kläder och produkter. Konsumtionen från svenska handlare har emellertid dalat de senaste åren med inflation och ränteökningar som förklaring. Däremot har e-handeln ökat kraftigt, där utländska aktörer vinner en allt större marknadsandel. Sett över en femårsperiod har utländska företag fördubblat sin marknadsandel av svenska privatkonsumenters e-handel, enligt Svensk Handel som pekar ut kinesiska lågprissajter som Shein och Temu som den största bidragande faktorn.

CAROLINE ANDERMATT SÄGER att trenden tydligt syns utifrån vilka produkter och kläder som de får in till sin sortering.

– Det är tydligt att vi får in mer och mer produkter som håller väldigt låg kvalitet. Det är ett stort problem. Utmaningen för oss inom second hand, är att det är väldigt svårt att avgöra vad som är rimligt att sälja vidare baserat på att det ska vara rätt producerat och innehålla rätt kemikalier. Ska man hårdra det, så vill vi inte ha in de produkterna. Man borde lägga det i brännbart, säger hon.

SEDAN DE KINESISKA lågprisjättarna började vinna marknadsandelar i Sverige, har det kommit flera larmrapporter om tvångsarbete i produktionen och höga halter av skadliga kemikalier i varorna. Malin Wennberg är doktorand vid Stockholms universitet och forskar inom hållbart mode och affärsmodeller. Även hon pekar ut den ökande hastigheten i produktion och konsumtion som ett stort problem på vägen mot ett mer hållbart konsumtionssamhälle. Samtidigt tror hon att trenden, där köpen från utländska onlinejättar ökar, är tillfällig och på väg bort.

– Konsumenter är ofta drivna av pris, vilket den här trenden tydligt visar. Men vi är samtidigt mycket på spåren, och det ligger lagstiftningar i pipelinen som gör att vi kommer att få en förändrad marknad. Företag som Shein och Temu kommer inte att kunna sälja sina befintliga produkter på den europeiska marknaden i samband med bland annat strängare kemikalielagstiftning som är på väg in från EU, säger Malin Wennberg.

I STÄLLET VILL hon rikta ljuset mot ett annat, mindre uppmärksammat problem, som hon menar är ett hinder i omställningen mot en mer hållbar konsumtion. Hon förklarar att det finns en rådande syn på second hand som en ”silver bullet”.

– Det finns en risk att grundproblematiken tappas bort. Frågan om second hand måste starta med vad vi vill uppnå. Tanken är att efterfrågan på nyproducerat ska minska i samband med att second hand ökar. Så ser det inte ut idag. Det finns många som i stället bygger sin second hand-affär på en lika snabb konsumtion som en klassisk linjär affärsmodell. Det motverkar hela syftet, säger hon.

Så du menar att second hand kan stjälpa mer än hjälpa?

– Om vi pratar om att minska överkonsumtionen måste vi våga nyansera debatten, även när det kommer till cirkulära affärsmodeller som second hand. Second hand-marknaden är också en del av det större modesystemet som drivs av trender där vissa plagg är mer eftertraktade än andra. Samtidigt ser vi att konsumenter legitimerar köp av nyproducerat genom att de antingen handlar second hand, eller lämnar in sina använda kläder. Trenden visar inte att konsumenter på en aggregerad nivå ersätter sin konsumtion av nyproducerade kläder, i stället adderas second hand som en ytterligare konsumtionsform.

Samtidigt finns det många som väljer bort nyproducerat framför second hand?

– Ja, självklart finns det konsumenter och anpassade affärsmodeller som leder till mer hållbar konsumtion. Cirkulära affärsmodeller är inte dåligt i sak. Frågan är inte om second hand är hållbart, det handlar om när second hand blir hållbart. Men det jag ser just nu på marknaden är att second hand framställs som lösningen på allt.

En annan som menar att det finns ett för ensidigt fokus på second hand är Emma Ytterstad. Men det är en åsikt som hon inte alltid haft, utan som kommit efter en rad försök att driva på mot en mer cirkulär ekonomi.

Det hela började 2021 när hon hoppade av sin chefsroll på Volvo och grundade Rekitchen, som var en second hand-butik, nischad mot köksutrustning. Affärsmodellen visade sig dock inte vara tillräckligt lönsam.

– Det fick ett superstort gensvar till en början, och det gick bra. Men det visade sig inte vara skalbart, vilket fick oss att fundera på andra affärsmodeller som var mer skalbara, säger Emma Ytterstad.

Ett problem med att få bolaget att gå runt var momsen. Emma Ytterstad förklarar att hon köpte in produkter momsfritt eftersom ideella aktörer är momsbefriade. Samtidigt fick hon själv betala full moms på 25 procent. Alltså lika hög moms för sina begagnade produkter som konkurrenter betalar på sina nyproducerade produkter.

2022 fick momsproblematiken Emma Ytterstad att skriva en krönika som publicerades i Dagens Nyheter där hon uppmanade regeringen att införa en utredning om att sänka momsen på begagnade produkter. Ungefär samtidigt började hon undersöka idén med Rekitchen vidare. Tanken var att erbjuda en plattform där företag kan lägga upp och hyra ut sina produkter.

– Vår roll skulle vara att bygga en plattform som kunde verka i mitten av ett cirkulärt flöde, säger Emma Ytterstad.

MEN ÄVEN DEN idén pausades till följd av för svalt intresse från företagen.

– Vi skaffade oss en logistikpartner och hade det mesta redo. Men det vi insåg var att marknaden inte var redo. Företagen är för upptagna med att driva sina linjära, ohållbara, affärsmodeller, säger hon.

Ungefär vid samma tidpunkt kom beskedet från regeringen att de vill utreda frågan om att sänka momsen på begagnat – alltså precis det som Emma Ytterstad hoppades på i sin krönika i Dagens Nyheter. Men med sina erfarenheter i ryggen, och efter att ha läst rapporten ”Second hand is currently bad for global sustainability” från Rise-forskaren Dennis Pamlin, gjorde Emma Ytterstad en helomvändning. Rapporten visar på att det finns stora problem med second hand-marknaden och att det marknadsförs som den enda lösningen på dagens slit-och-slängsamhälle.

– Jag stod på barrikaderna och kämpade för att sänka momsen på begagnat. Nu har man vaknat, men jag är tveksam. För även om det kan få producerande bolag att öka sin second hand-försäljning, fortsätter de med sin linjära affärsmodell och pumpar ut saker. Bara för att momsen kanske sänks, så kommer det inte ändra affärsmodellen i grunden, säger hon.

Samtidigt kan det ju göra det mer lönsamt att satsa på second hand?

– Ja, sänkt moms är kanske inte dåligt. Men det löser inte grundproblemet. Det hade varit bättre om vi styr om mot andra typer av affärsmodeller som på riktigt kapar volymerna.

Ett alternativ, som Emma Ytterstad förespråkar är PaaS, som står för Product as a service och fungerar genom att producenter behåller äganderätten för produkter och tjänster och i stället hyr ut dem. Ungefär som hennes tanke med Rekitchen. Det menar hon i förlängningen gör att producenter får incitament att producera saker som håller länge, som kan repareras och återställas.

För att gynna den typen av affärsmodell pekar hon på att införa ett så kallat hyberavdrag, vilket är ett slags ROT-avdrag för cirkulära tjänster. På så sätt säger hon att inte bara second hand-marknaden, utan även andra typer av cirkulära affärsmodeller, skulle gynnas.

– Producerande bolag vet att de behöver minska sina volymer men second hand är inte den enda lösningen. Samtidigt står vår finansminister och eldar upp att vi ska konsumera mer och mer, och säger att det är så vi har våra jobb. Men överproduktion och överkonsumtion gör också att vi slår i de planetära gränserna, och då måste vi hitta andra lösningar för att skapa lönsamhet. Där tror jag att PaaS är en väg framåt. Men också att experimentera, säger Emma Ytterstad.

SAMTIDIGT SOM KONSUMTIONEN av såväl nyproducerade produkter som second hand-produkter växer, är EU på gång med en rad lagar och regler för att komma åt problemet. Malin Wennberg säger att hon har stora förhoppningar inför de kommande kraven.

– Det vi vet är att konsumentbeteenden styrs mer av marknadslogiker än etiska värderingar, så det är regleringar som kommer att vara vägen framåt. Och just nu är vi på rätt väg, med vissa som kommer synas för konsumenter och andra som implementeras i industrin och inte märks utåt på samma sätt, säger Malin Wennberg.

EN CENTRAL LAGSTIFTNING, som hon säger spelar en avgörande roll är EU:s producentansvar, som är på väg in. Producentansvaret, som ligger inom EU:s avfallsdirektiv och uppdaterades i juli 2023, kommer att gälla i hela EU och innebär att producenter får ett ökat ansvar för sina produkters hela livscykel, inklusive design, produktion och avfallshantering.

– Där ligger Sverige just nu efter om vi jämför med våra grannländer. Men det kommer så småningom gälla i hela EU, och det är fler än jag som har stora förhoppningar på det. I grunden handlar det om att de produkter vi producerar i första ledet måste hålla för att de ska kunna säljas på second hand. När producenternas ansvar utökas och även inkluderar faser efter det att konsumenten tagit med plagget hem är tanken att detta kommer förändra hur plagg produceras.

Hon lyfter också spårbarhetsdirektivet, som handlar om att företag ska tillhandahålla information om produkternas ursprung och produktionsprocesser. Det säger hon kommer märkas för konsumenterna.

– Genom de här regleringarna kan konsumenter få bättre information om produkterna, både när det gäller material men också var de tidigare har befunnit sig vilket kan öka förtroendet för second hand-produkter. Det kommer också spela stor roll för företag som jobbar med sortering inför återanvändning och återvinning, säger Malin Wennberg.

Vad är ditt drömscenario för framtiden?

– Att alla kläder som fortfarande måste nyproduceras ska hålla både materiellt och modemässigt för att kunna få en livslängd på minst 20 år.

Även Emma Ytterstad säger att hon är hoppfull inför de nya lagarna som kommer på EU-nivå, men säger att det hade varit hjälpsamt om de svenska politikerna låg steget före.

– Det är jättebra att designa om produkter så att det håller längre. Men då hade det varit lämpligt om politikerna stod redo, exempelvis med ett hyberavdrag. Det skulle göra att Sverige kan ligga före och bidra till stärkt konkurrenskraft, säger hon.

I MYRORNAS BUTIK i centrala Stockholm är handeln i full gång. Människor i olika åldrar går mellan raderna av kläder, och plockar på sig olika fynd. Vd:n Caroline Andermatt håller med om att det är ett problem att konsumtionen av nyproducerade varor ökar.

– Ska det bli cirkulärt på riktigt handlar det om att köpa mindre nya plagg. Och vi ser den förändringen i beteendet, helt klart. Sedan finns det de som kortsiktigt här och nu säger att man kan legitimera sitt beteende, genom att säga att ”jag skänkte det där till Myrorna eller någon annan, så därför har jag rätt att köpa nytt”. Så det är klart att vi brottas med den typen av tankar, säger hon.

MED SIG HAR hon Myrornas försäljningschef Mirja Ahrén. Hon tar vidare resonemanget.

– Det är viktigt att inte skambelägga. För varje handling räknas. Vi ser också att om man börjar handla hos oss, så fortsätter man. Genom att fler och fler upptäcker second hand, så pratas det mer om det, och det blir en snöbollseffekt. Därför är det viktigt för oss att ha ett attraktivt sortiment som gör att vi kan konkurrera, säger hon.

Även Mirja Ahrén och Caroline Andermatt anser att grundproblemet med dagens konsumtion är att det handlas för mycket nyproducerade varor. Därför har även de stora förhoppningar när det kommer till EU:s producentansvar, och andra lagstiftningar som syftar till att komma åt hur kläder och varor idag produceras.

– Vi har jobbat med den frågan intensivt i fem år, och är hela tiden med och påverkar. Vi har en löpande dialog med bland annat Svenskt Näringsliv och Svensk Handel, och ser att allt fler inom klädbranschen vill vara med och ställa om till second hand. Så det går framåt, säger Caroline Andermatt.

EN ANNAN, MER aktuell fråga, som Myrorna just nu brottas med är EU:s nya textillag, som infördes vid årsskiftet. Lagen fastställer krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter. Ansvaret faller på kommunerna. Caroline Andermatt säger att de är positiva till lagen, men att den kommer med en rad utmaningar.

– Vi tycker att lagen är bra, då den innebär att vi inte ska slänga kläder och textil som vi gjort. Problemet är att många slänger trasiga kläder som inte går att återanvända tillsammans med hela kläder som kan användas igen. Det innebär att det blir väldigt svårt att skapa lönsamhet, säger hon.

Vidare förklarar Caroline Andermatt att kommunerna agerar på olika sätt. De som hon anser jobbar långsiktigt och hållbart skapar två textilströmmar; en med trasig textil och en med hel och ren textil som ideella aktörer kan använda. Andra kommuner menar hon tänker kortsiktigt och buntar ihop all textil i samma ström som de sedan skickar utomlands för betalning.

– Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det galenskap. I stället för att återanvändas här i Sverige, exporterar man textilen, som sedan riskerar att dumpas på en strand utomlands. Det är ett problem att vi har en lagstiftning som säger att vi ska nå olika mål, men en infrastruktur där man gör en quickfix. Vi hade önskat att man i stället separerade textilen, samarbetade med oss och därmed gav pengar till civilsamhället, säger hon.

Samtidigt säger hon att även Myrorna själva exporterar kläder och produkter utomlands.

– Det är det enda sättet att skapa lönsamhet. Men vi har en nollvision om export, där allt som samlas in ska kunna gå till second hand, eller att de produkterna som inte går att använda ska gå till en industri som återvinner textilen.

Utmaningen, fortsätter hon, är att det för närvarande finns få som jobbar med teknik som återvinner textil.

– Det är på gång, men det går för sakta, säger hon.

Samtidigt säger hon att det handlar om att driva beteendeförändringar hos de som lämnar in sin textil till återbruk och återvinning.

– Många tror att det bara är att slänga sin textil i samma avfallsström och att vi sedan hanterar den så det går till återvinning. Men sådana lösningar finns inte storskaligt och det blir i stället jättestora kostnader för oss. Vi lägger flera miljoner i sophanteringskostnader varje år bara för att människor lämnar skräpkläder. Sedan är det stora hanteringskostnader för personal, och transportkostnader. Om människor slängde rätt från början hade vi kunnat göra mycket mer, och bli mer lönsamma, säger Caroline Andermatt.

MEN SAKER RÖR sig ändå framåt konstaterar Caroline Andermatt och Mirja Ahrén. Utöver nya lagkrav och ett pågående arbete med att bygga ut infrastrukturen kring avfallshantering, märker de tydligt av att människors inställning till second hand har genomgått ett skifte – där de menar att hållbarhet står i fokus. Det bekräftas också av Svensk Handels rapport för 2024 som visar att tillväxten av second hand drivs av en större medvetenhet kring hållbarhetsfrågor och fler aktörer på marknaden. Rapporten visar även att unga kvinnor mellan 18 och 29 år är de mest aktiva köparna, där hälften handlade second hand under året.

– Man pratar om second hand på ett helt annat sätt nu, jämfört med för tio år sedan. Nu är man stolt över att handla second hand, och det är framför allt den yngre generationen som driver den här utvecklingen, avslutar Mirja Ahrén.