Så ska omställningen för att klara 1,5-gradersmålet finansieras

Gröna finanser Gröna, statliga obligationer, reduktionsplikt, auktionering av biobränsle eller kanske stora, statliga lån? Hur ska omställningen till fossilfritt finansieras? Fossilfritt Sverige frågade ut fyra av riksdagspartierna.

Så ska omställningen för att klara 1,5-gradersmålet finansieras
Ingar Lindholm

Många bra idéer och färdplaner mot ett fossilfritt samhälle finns, men hur ska tekniksprång och infrastruktur finansieras? Det undrar Fossilfritt Sverige, som bjöd in fyra politiker för att få svar.

Fyra riksdagspartier var representerade: S, M, C och MP. Och förvånansvärt ofta var de överens. När de skulle rösta om Fossilfritt Sveriges förslag var det nästan bara gröna och gula skyltar som hölls upp. Grönt för ”ja” och gult för ”vet ej”.

Industriklivet en finansiering som lever vidare

Första frågan gällde Industriklivet, de stödpengar som går till projekt inom industrin och administreras av Energimyndigheten. Här ville alla partier se en fortsättning, även om Maria Malmer Stenergard från Moderaterna var tveksam.

– Jag skulle på sikt hellre se ett klimatavdrag, men tills det är på plats avsätter vi också pengar till Industriklivet. Ett klimatavdrag behöver utredas noga och det tar tid, sade hon.

Industriklivet verkar alltså ha goda förutsättningar att leva vidare, oavsett hur det går i regeringsbildningen.

C: Reduktionsplikten kanske inte räcker

Reduktionsplikten, alltså kravet på inblandning i drivmedel, var nästa fråga. Här är målet att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till 2030. Här är långsiktighet avgörande för att marknaden själv ska kunna finansiera de satsningar som behövs i form av nya bioraffinaderier. Svante Axelsson efterlyste en kurva för i vilken takt kraven ska höjas, för att göra det enklare att fatta beslut om investeringar. Här höjdes bara gröna skyltar.

– Det är jättebra, men vi behöver också marknadsincitament, stimulanser för folk som tankar grönt och att fordonen blir bättre, sade Martin Ådahl (C).

– Jag är stolt över att systemet är igång och levererar. Men vi måste hela tiden följa med i senaste forskningen och utforma systemet så att det leder fram till våra mål. Minus 40 procent är miniminivå, sade finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Socialdemokraternas Åsa Eriksson instämde:

– För oss är det otroligt viktigt med långsiktiga spelregler så att man vågar investera och ta kliven. Men lägre ambitioner kan vi inte gå med på, sade hon

Moderaternas Maria Malmer Stenergard var här helt på samma linje som övriga partier:

– Om vi ser att man kan skärpa kraven ytterligare vill vi gärna göra det, sade hon.

Risk för för många styrmedel

När det kom till ren finansiering blev frågorna genast svårare. Att till exempel införa auktionsförfarande på biodrivmedel liknande det som används för att finansiera förnybar el möttes med tveksamhet.

– Det är en risk att det blir för många styrmedel. Det skapar förvirring och kan leda till översubventioner. Men om det system vi har på plats inte levererar tillräckligt måste vi göra mer, sade Per Bolund (MP).

Förslaget att finansiera omställningen genom lån möttes med ännu större tveksamhet. Här var bara Miljöpartiet positiva. Centerpartiet menade att extremt stora projekt som höghastighetsjärnväg kan kräva upplåning men att det i så fall ska ske genom att ett konsortium lånar upp pengar.

Statliga gröna obligationer splittrade

Även när det gällde statliga gröna obligationer gick uppfattningarna isär. MP var positiva, medan Centerpartiets Martin Ådahl pekade på risker med att det mest kommer att handla om vackra ord om man inte säkrar vad som menas med grönt.

Läs mer: Fysikprofessorn hoppas på billigare grön el 2019

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.