Så kan du använda digitala tvillingar i hållbarhetsarbetet

– Digitala tvillingar är en databaserad spegelbild, en virtuell modell av det som finns i verkligheten, men även ett verktyg inför beslut framåt, säger hon och fortsätter:

– Den digitala tvillingen i sig kan vara allt från en digital modell av min hälsoprofil, en logistikkedja för livsmedel eller för byggnader och städer. Modellen kan vara olika mycket komplex och vara riggad på olika sätt beroende på vilken nytta man ska åstadkomma, och vad syftet är med modellen, men också helt beroende på vilken tillgång till data och underlag man har.

Ger robust beslutsunderlag

Digitala tvillingars potential handlar bland annat om att kunna belysa hållbarhet utifrån olika perspektiv, för att undvika att man jobbar i silos, där den digitala tvillingen kan visualisera kritiska frågeställningar och man kan testa olika scenarier som sedan ligger till grund för mer robust beslutsunderlag för att göra kloka avväganden.

– Det är såklart en enorm fördel att kunna testa och analysera i en digital modell snarare än att börja bygga och testa i skarpt läge. Inom hållbart byggande ställs vi alltid inför målkonflikter – vi har sällan tillräckligt med resurser för att kunna göra allt vi önskar – och då gäller det att förstå vilka konsekvenser olika val medför och resultatet av en viss insats, så att man kan optimera helheten. Det systemperspektivet har vi blivit betydligt bättre på under sista åren, där vi alltmer beaktar såväl ekologisk, ekonomisk och mänsklig hållbarhet.

Carina Carlman poängterar den tredje aspekten: mänsklig hållbarhet.

– Ofta pratar vi om social hållbarhet, men social hållbarhet innebär per definition två eller fler parter, där mänsklig hållbarhet även inkluderar den minsta enheten – individen. För att nå ett hållbart samhälle behöver vi beakta hur människor mår, bland annat hur den byggda miljön påverkar oss både fysiskt och mentalt. Hälsa och välmående är en viktig faktor för social hållbarhet, men även för att kunna göra klimatmässigt kloka val och samhällsekonomiskt.

Här arbetar Rise med att hitta sätt att föra in variabler som hälsa och ekonomi i digitala tvillingar, för att belysa värdet av insatser och även visa på alternativkostnaden om man inte gör vissa investeringar i våra städer.

Om man har med sig alla tre perspektiven får man en mer robust hållbarhetsstrategi som håller över tid och kan balansera mellan de tre aspekterna, menar hon.

– Det är nödvändigt för ett helhetsperspektiv utifrån de komplexa samhällsutmaningar som finns idag. Det kan också handla om att aktörer ibland har olika förutsättningar och incitament att agera. Förutsättningarna ser olika ut för offentlig sektor respektive för näringslivet, men där det behövs samverkan för att hållbart samhällsbyggande.

Hur kan man använda digitala tvillingar i hållbarhetsarbetet?

– Genom att ha data samlad och organiserad så att man kan belysa olika perspektiv ökar såväl möjlighet för överhörning som transparens mellan exempelvis olika verksamheter inom en kommun så att man undviker silos.  

Hon betonar vikten av att digitala tvillingar kan få verksamheter att samverka bättre.

– Genom att förstå och kartlägga hur olika aktörer har rådighet i vilka skeenden och vilka som drivs av olika saker, samt koppla till en digital tvilling, kan vi tillsammans titta på problemställningar med ökad förståelse för varandras perspektiv, och lättare hitta lösningar. Jag drar i en tråd här, vad händer då i andra änden?

”Risk att vi optimerar i en silo”

Nyckeln ligger i att se till systemperspektiven, totalen av de olika aspekter eller aktörer som samverkar.

– Annars är risken stor att vi optimerar i en silo. Det kanske blir ett fantastiskt resultat i en silo, men på det stora hela hjälpte det inte för den totala hållbarhetsomställningen.

Hon tar upp flera konkreta exempel på sätt som digitala tvillingar kan bidra till hållbarhetsarbete.

– Med högre krav på hållbarhetsredovisning behöver vi tydlighet och system som stödjer våra beslutsprocesser och visar på såväl ambition som resultat. Här är digitala modeller ett centralt verktyg.

Hon belyser även om återbruk och hur vi måste minska bruket av jungfruliga resurser.

– Vi måste hitta nya sätt att jobba med det redan byggda, där det idag saknas övergripande infrastruktur och affärsmodell på nationell nivå. Det handlar om helt nya arbetssätt – hur arkitekten kan utgå från befintliga byggkomponenter, hur kvalitetssäkrar vi återbrukat material, hur man kan lösa logistiken kring allt det. Här är en digital tvilling oumbärlig skulle jag säga, säger hon och fortsätter:

– Här krävs sömlösa övergångar och överblick. Hur kan vi fånga upp byggnadskomponenter och kvalitetssäkra materialet, vem äger, hur löser spårbarhet, var ska det mellanlagras och så vidare. Det blir en större händelsekedja kedja som är mer komplex. 

Hon menar också att man till exempel kan optimera lokalanvändning eller på annat sätt optimera nyttjandegraden och programmeringen av olika lokaler och stadsdelar.

– Hur kan vi använda saker på ett annat sätt?

Tror du att digitala tvillingar kommer ses som en standardlösning i framtiden?

– Absolut, ingen tvekan. Sedan kanske vi inte kallar det digital tvilling alltid, men funktionen behöver vi för hållbart samhällsbyggande! Vi behöver balansera det så att det är nyttan och effekterna som står i centrum, inte själva tekniken för sig. Det är vad vi kan åstadkomma och hur vi kan navigera den bästa lösningen för att kunna uppnå det vi vill.