nr-logo

Hållbarhet i praktiken

återvinning
Lunds kommun toppar listan över de kommuner som har störst andel ekologiska livsmedel i sina verksamheter. FOTO: Wikipedia

Topp 10: Så bra är svenska kommuner på återvinning

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), rapporterar om hur bra 260 svenska kommuner är på att återvinna hushållsavfall. De listar även andelen miljöbilar som kommunerna har och hur stor andel av kommunernas verksamheter som köper in ekologiska livsmedel.

  • Annons 1

Nedan listas de topp tio bästa kommunerna på de olika områdena, mätt i andel procent.

Hushållsavfall som samlas in för materialåtervinning i kommunerna:

1. Sölvesborg, 68 procent

2. Bjuv, 63 procent

3. Olofström, 61 procent

3. Ängelholm, 61 procent

5. Båstad, 59 procent

6. Örebro, 58 procent

7. Orust, 57 procent

7. Trollhättan, 57 procent

9. Höganäs, 56 procent

9. Klippan, 56 procent

9. Kristianstad, 56 procent

9. Perstorp, 56 procent

Andelen miljöbilar och lätta lastbilar i kommunerna:

1. Helsingborg, 80 procent

2. Botkyrka, 72 procent

2. Karlstad, 72 procent

2. Varberg, 72 procent

5. Eslöv, 71 procent

5. Trollhättan, 71 procent

7. Jönköping, 69 procent

8. Ale, 68 procent

8. Eskilstuna, 68 procent

10. Falkenberg 67 procent

10. Grästorp, 67 procent

10. Lund, 67 procent

Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under hela året enligt Ekomatcentrum:

1. Lund, 74 procent

2. Örebro, 63 procent

3. Nyköping, 55 procent

3. Södertälje, 55 procent

5. Eskilstuna, 52 procent

5. Eslöv, 52 procent

5. Motala, 52 procent

8. Borlänge, 49 procent

8. Trosa, 49 procent

10. Emmaboda, 48 procent

10. Nykvarn, 48 procent

10. Västerås, 48 procent

Läs mer om rapporten här.

Läs mer: Biolog blir ny förbundsdirektör på Gästrike Återvinnare

Etiketter:,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.