– Standarden kommer spela en viktig roll och bidra till att stärka kommunernas möjlighet att arbeta med FN:s globala mål. Man kan använda delar av standarden eller hela som ett stöd i att systematisera arbetet. Kommuner, regioner och landsting är komplexa med ansvar för en rad olika samhällsfunktioner. Det är en tuff uppgift för dem som fått ansvar för att stärka det egna hållbarhetsarbetet, säger Ellinor Avsan, ordförande i arbetsgruppen för standardiseringsarbetet samt ordförande för Sveriges Ekokommuner, Sekom till Miljö & Utveckling.
Flera kommuner avvaktar
Hittills har få kommuner använt den ursprungliga standarden. Därför ska bland annat Sveriges Ekokommuner se till att standarden blir lättare att använda för kommuner.
– SIS har bestämt sig för att standarden ska uppdateras och vi vill gärna bidra till att den blir så användbar för våra medlemmar som möjligt. Då vi inom Sekom har erfarenhet och kunskap ur ett kommunperspektiv gäller det att vi är med och ger synpunkter på vad som bör arbetas in i standarden, säger Ellinor Avsan.
Många har nytta av standarden
Målgruppen för standarden är förutom kommuner, landsting och regioner även regionala samverkansorgan, ideella föreningar, intresseorganisationer, myndigheter, Regeringskansliet och statliga kommittéer som Agenda 2030-delegationen.
Ett flertal kommuner och organisationer som Ale kommun, Ericsson, Forshaga kommun, IVL Svenska Miljöinstitutet, Lysekils kommun, Plantagon, Svenska FN-förbundet, Sveriges Ekokommuner samt Växjö kommun har hittills anslutit sig till arbetet och fler välkomnas.