Romina Pourmokhtari: Här är frågorna som kommer att prägla Cop29

– Mitt viktigaste budskap på plats handlar om brådska och möjligheter, säger Romina Pourmokhtari under pressträffen och syftar till behovet att påskynda omställningstakten globalt, samt vilka möjligheter det innebär för länder som går före.

– De länder som är innovativa och är pådrivande i klimatomställningen får större möjligheter att driva handel, export, skapa nya jobb och locka investeringar till sitt land.

Totalt 32 personer ingår i förhandlingsdelegationen, som består av tjänstemän från Regeringskansliet och experter från myndigheter. Även representanter från det svenska näringslivet kommer att vara på plats under mötet. Sveriges stadsminister Ulf Krisersson (M) kommer däremot inte att besöka Cop29, säger hans stab enligt Blankspot.

Finansieringsmål för klimatåtgärder

Den förhandlingsfråga som väntas få mest uppmärksamhet under Cop29 är finansiering av klimatkrisens effekter. Kärnan är att rika nationer, som historiskt orsakat störst utsläpp, ska finansiera utvecklingsländer som drabbas hårdast av klimatförändringen. I fokus står det nya globala finansieringsmålet för klimatåtgärder, New Collective Quantified Goal on Climate Finance, NCQD. Det nuvarande målet är på 100 miljarder amerikanska dollar per år. Planen är att ta fram ett nytt mål. Romina Pourmokhtari säger att Sverige och EU vill se ett ”ambitiöst men realistiskt mål”.

– Det har lagts fram förslag på 1400 miljarder dollar per år, vilket vi inom EU-kretsen inte anser är realistiskt, säger Romina Pourmokhtari.

Vidare säger hon att det inte bara handlar om målet, utan också om hur finansieringen ska fungera och vilka länder som ska bidra. Sverige och EU vill behålla den struktur som finns i det nuvarande målet, där biståndet kanaliseras genom det bilaterala klimatbiståndet, utvecklingsbankerna, klimatfonder och garantier. Därtill lyfter Romina Pourmokhtari att Sverige, tillsammans med EU, driver på för att fler länder ska bli så kallade givarländer.

– Vi anser att rika utvecklingsländer med höga utsläpp, som exempelvis Kina och oljeländerna i Gulfstaterna måste ta ett större ansvar och börja bidra till den globala klimatfinansieringen i stället för att ses som bidragstagare, säger hon.

Nationella klimatplaner

Utöver finansiering är ett centralt fokus under Cop29 de nationella planer, NDC:er, som länderna ska lämna in inför Cop30 nästa år. Under förra klimatmötet, Cop28, gjordes en global översyn av ländernas klimatarbete, den så kallade Global Stocktake, GST, som spelar in i hur ländernas NDC:er ska utformas. Bland annat landade man i mål inom energiområdet, som en tredubbling av förnybar energi, fördubbla energieffektiviseringen till 2030 och fasa ut fossila bränslen.

Mattias Frumerie lyfter också att 2024 står för en viktig milstolpe inom det globala klimatarbetet.

– 2024 är det första året som alla länder förväntas rapportera enligt det nya rapporteringsramverket som beslutades på Cop26. Det är ett välkommet steg i genomförandet av Parisavtalet, eftersom alla länder kommer rapportera enligt samma mall, säger han.

Artikel 6

Totalt ska ett 100-tals punkter avhandlas under FN-mötet. Utöver finansiering och de nationella planerna handlingsplanerna, kommer regelverket för Parisavtalets artikel 6, som reglerar verktyg, så kallade mekanismer, för samarbete mellan länder och handel med utsläppsminskningar att förhandlas. I artikel 6 ingår också regelverk för en global handel med utsläppsrätter. Planen är att förhandlingar om detta ska slutföras.

Avslutningsvis säger Mattias Frumerie att FN-mötet lär präglas av händelser och skeenden i världen.

– Valet i USA och samarbete med Kina och andra stora utsläppsländer kommer att sätta sin prägel. Vi får anledning att återkomma med fler bedömningar om hur det påverkar arbetet på plats, säger han.