Inga produkter i varukorgen.
Regeringen vill godkänna Nagoyaprotokollet
Biologisk mångfald Regeringen vill att det ska bli straffbart att hantera växter och djur på ett sätt som strider mot EU:s förordning om Nagoyaprotokollet. Det meddelade miljöminister Åsa Romson i dag.
År 2010 antog världens länder en global plan för att skydda den biologiska mångfalden och hindra utarmningen av ekosystemtjänster, det så kallade Nagoyaprotokollet. Nu föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna protokollet.
− Det är viktigt att skydda de rättigheter som länder har till sina genetiska resurser. Det är också viktigt att skydda urfolkens kunskaper om hur resurserna kan användas. Nagoyaprotokollet gör det lättare för fattiga länder att ta del av vinsterna från sina genetiska resurser även om de själva saknar medel för att utveckla dem, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson.
Nagoyaprotokollet reglerar hur genetiska resurser och traditionella kunskaper får införskaffas, hur dessa får användas inom forskning och produktutveckling samt hur vinster från användningen ska fördelas. En genetisk resurs är t.ex. en växt, ett djur eller en mikroorganism som har ett faktiskt eller potentiellt värde för människan. En traditionell kunskap innehas av ett urfolk eller ett lokalt samhälle och beskriver hur en genetisk resurs kan användas.
Fakta:
Konventionen om biologisk mångfald har arbetats fram inom FN-systemet och undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio, 1992. Den trädde i kraft 1993, då även Sverige undertecknade den.
Resultatet från FN-mötet i Nagoya, i Japan, ledde år 2011 fram till en EU-strategi för biologisk mångfald med sex mål. Sveriges arbete beskrivs i regeringens proposition 2013/14 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Senast till 2015 skulle länderna ha tagit fram finansiella planer som möjliggör att Nagoyamålen uppnås.
