Sverige behöver bli bättre på att återanvända och återvinna sitt avfall, ett krav som särskilt betonas av EU, som redan utfärdat en varning. Idag presenterades en internutredning för regeringen med flera förslag för att förbättra statistiken och leda oss mot en mer cirkulär ekonomi.
Regeringen: Så ska Sverige bli bättre på återbruk
POLITIK Otydlig ansvarsfördelning har bromsat återvinningen i Sverige och hämmat investeringar, enligt klimatministern. En ny utredning föreslår nu lösningar, bland annat att ge företag större ansvar för sitt avfall.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Sverige har blivit sämre på att återvinna – särskilt när det gäller plast och pappersförpackningar, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under en presskonferens på tisdagen.
Romina Pourmokhtari konstaterar att EU:s avfallsdirektiv ställer höga krav på Sverige och andra medlemsländer. Målet är att 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas eller återanvändas år 2025, och öka till 65 procent år 2035.
Sverige låg dock på 40 procent så sent som 2021, och i juni 2023 varnade EU Sverige och 17 andra länder för att de riskerar att missa målet för 2025.
Idag överlämnades en internutredning till regeringen med förslag på hur materialåtervinningen kan öka. Ett av förslagen är att vissa producenter, till exempel inom livsmedelsdetaljhandeln, ska ta ansvar för sitt eget avfall i stället för att kommunen ska göra det, vilket branschen själv har efterfrågat.
För att öka återanvändningen föreslås också att kommunerna ska få ansvar för att samla in återanvändbara produkter från hushållen, något som redan genomförs i många kommuner idag.
Utredningen föreslår även att det ska bli enklare för hushållen att lämna ifrån sig sitt avfall. För att uppnå detta föreslås en högre servicegrad från kommunerna, med fler stationära eller mobila insamlingsplatser, särskilt nära bostadsområden.
– Vi ligger också efter när det gäller att införa fastighetsnära insamling, och det är något som berör hushållen och påverkar vår möjlighet att nå målen. Till exempel finns det flera länder som redan har gjort det här. Tyskland, Nederländerna och Belgien till exempel ligger närmre målen. Det här finns det förbättringspotential inom, säger Romina Pourmokhtari.
Utredningen föreslår också åtgärder för att minska den administrativa bördan för kommunerna och omfördela ansvaret för uppföljning, rapportering och tillsyn. Förslagen skickas nu ut på remiss och kan kommenteras fram till den 14 februari nästa år. Om förslagen går igenom föreslås att de träder i kraft den 1 januari 2026.