Miljöföroreningar, utsläpp vid produktion och förbränning och giftiga kemikalier är några av de omfattande problem som plastanvändning orsakar. För att minska plastens negativa påverkan har det därför lagstiftats en hel del inom området. Mycket finns redan på plats, och mycket är på gång.
Så regleras plastanvändning i EU: 9 viktiga regler att känna till
PLAST När det kommer till plast finns det en hel djungel av lagar och regler att hålla koll på. Miljö & Utveckling har sammanställt en lista på det viktigaste du behöver ha koll på
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket, understryker vikten att sätta sig in i de lagar och regler som finns inom området. Det första steget menar hon är att förstå sin roll (läs mer på sida 52). Därefter menar hon att det gäller att leva upp till de krav som ställs.
– Det bästa man kan göra för att leva upp till kraven är att se över sin verksamhet, minska all onödig plast och ersätta jungfrulig plast med återvunnet material. För hela syftet med all reglering är att minska plastens negativa påverkan, säger hon.
Fotnot: Listan är inte fullständig utan ger en överblick över de lagar och regler som finns inom plastanvändning. Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket, har bidragit till sammanställningen av listan.
Engångsplastdirektivet
Engångsplastdirektivet förbjuder vissa produkter som engångsplastprodukter, som sugrör, dryckesbehållare och bestick. Sedan direktivet infördes i Sveriges 2022 har kraven utökats, som exempelvis att plastlock ska sitta kvar vid dryckesbehållare. Ytterligare krav tillkommer fram till 2030. Då börjar det sista kravet gälla, vilket är att alla dryckesflaskor av plast ska innehålla minst 30 procent återvunnen råvara.
Producentansvar för elavfall och uttjänta fordon
Både elavfall och uttjänta fordon innehåller plast och det finns två olika direktiv som reglerar hur avfallet ska hanteras. WEEE, Waste of Electrical and Electronic Equipment, reglerar hantering av elavfall. ELV, End of Life Vehicle, reglerar hantering av uttjänta fordon. Strängare krav är på gång kring avfallshantering för både elavfall och uttjänta fordon.
Avfallsförordningen
Avfallsförordningen började gälla 2020 och innehåller bestämmelse om avfall, avfallets hantering och avfallsförebyggande åtgärder. Inom byggsektorn finns det bland annat en bestämmelse att plastavfall från bygg- och rivning ska sorteras ut separat i minst en fraktion. Enligt Åsa Stenmarck är det ett krav som få lever upp till.
Ekodesignkrav för hållbara produkter
Sedan i mitten av 2024 gäller EU-förordningen Ekodesignkrav för hållbara produkter, ESPR. Förordningen bygger på det befintliga ekodesigndirektivet och fastställer produkters prestanda och information om bland annat hållbarhet, återanvändbarhet, förekomst av farliga ämnen och reparationsbarhet. ESPR är ett ramverk och specifika regler på produktiva kommer att beslutas senare av kommissionen. Produkter som innehåller plast kommer att påverkas.
Mikroplastförbudet
2023 kom EU med ett försäljningsförbud för mikroplaster och kemiska produkter med avsiktligt tillsatta mikroplaster. Förbudet träder i kraft vid olika tillfällen för olika produkter. Det kommer gälla för bland annat granulat, kosmetika, målarfärg, rengöringsmedel, sköljmedel, glitter, växtskyddsmedel och medicintekniska produkter. Förbudet regleras inom EU:s kemikalielagstiftning Reach.
Förpackningsförordningen
EU:s förpackningsförordning, PPWR, innehåller krav på att förpackningar ska designas på ett visst sätt för att möjliggöra återvinning eller återanvändning. Det innehåller också krav på att förpackningar ska innehålla en viss mängd återvunnen råvara och utformas med så liten volym och viktigt som möjligt. Förordningen innebär också att kommunerna ska ta över ansvaret för insamlingen av förpackningar. Den väntas slutgiltigt godkännas i höst.
Globala plastavtalet
Under 2024 pågår de sista förhandlingarna för ett globalt plastavtal. Tanken är att avtalet ska finnas på plats 2025. Avtalet beskrivs av många som den mest avgörande miljöpakten sedan Parisavtalet. Avtalet ska innehålla gemensamma globala mål och konkreta åtgärder för att minska plastens negativa påverkan. Detaljer kommer att fortsätta förhandlas även efter att det har trätt i kraft. Med i diskussionerna finns exempelvis krav på en viss mängd återvunnen råvara i plastprodukter.
Eu-taxonomin
Det finns strikta krav för att plasttillverkning ska klassas som hållbar i EU-taxonomin. Bland annat ställs krav på att plastprodukter ska innehålla en viss mängd återvunnet material, ha lägre utsläpp av växthusgaser än plast som kommer från råmaterial för fossila bränslen samt uppfyller kriterier för att bidra till övergången till en cirkulär ekonomi.
EU:s handlingsplan om nollutsläpp
I EU-kommissionens handlingsplan om nollutsläpp, Zero Pollution Action Plan, finns mål om att nedskräpningen i haven ska minska med 50 procent, och utsläppen av mikroplaster med 30 procent till 2030.