Ragn-Sells ger flygaskan ett nytt liv

Ragn-Sells investerar 600 miljoner kronor i en ny anläggning för behandling av flygaska från avfallsförbränning. Detta med sin nya patenterade teknik Ash2Salt.

Ash2Salt-tekniken går ut på att man utvinner tre salter som kan säljas på råvarumarknaden: kaliumklorid, natriumklorid och kalciumklorid.

Natriumklorid, i vardagligt tal koksalt, är en viktig råvara för många kemiindustrier och kalciumklorid kan exempelvis användas för halk- och dammbekämpning på vägar. Kaliumklorid är ett växtnäringsämne som behövs för gödselproduktion.

Största satsningen inom svensk materialåtervinning

Anläggningen byggs på Ragn-Sells kretsloppsanläggning Högbytorp i Bro utanför Stockholm. Byggstart är planerad till mitten av april och byggtiden beräknas till omkring två år.

– Den här satsningen är en av de största investeringar som gjorts inom cirkulär materialåtervinning i Sverige. Inom tre år har vi kapacitet att ta hand om hälften av all flygaska som energiåtervinning ur avfall ger upphov till i Sverige, säger Mikael Hedström, vd för Ragn-Sells Treatment & Detox.

Skeppas till Norge

Varje år bildas 300 000 ton flygaska i Sverige, när sju miljoner ton avfall förbränns för att ge energi. Askan bildas när rökgaserna renas och är ett farligt avfall med mycket höga halter av miljögifter.

I dag skickar svenska kommuner omkring 150 000 ton flygaska om året till Norge, där den läggs i ett nedlagt kalkbrott på ön Langøya i Oslofjorden. Detta menar Ragn-Sells är ett resursslöseri. Inom några år kommer Langøya-brottet dessutom att vara fyllt och stängas.

– Sverige ska inte skicka flygaska, som är full av både värdefulla råvaror och miljögifter, till gamla gruvhål utomlands. Vår lösning låter svenska energiproducenter få sin aska omhändertagen i Sverige, på ett sätt som både tar vara på en rad resurser och tar bort gifterna, säger Mikael Hedström, som påpekar att Ragn-sells behandlar och deponerar cirka en tredjedel av den totala volymen flygaska på sina anläggningar i Högbytorp och Heljestorp.

Vad gör ni med resterande delar av askan som inte blir salter?

– Cirka 15-20 procent av askan blir salter, resten består av en tungmetallrest (~1%) som skall deponeras på en deponi för farligt avfall. Den tvättade askan kan deponeras på en IFA eller användas som insatsmaterial i betong eller cementproduktion och där ersätta jungfrulig råvara, säger Mikael Hedström till Miljö & Utveckling.

Vem tar emot all flygaska i framtiden?

– Vår anläggning kommer att kunna ta emot 130-150 000 ton aska årligen. Det är ungefär hälften av all aska som uppstår i Sverige och drygt 100 procent av den askan som i dag uppstår i Mälardalen med omnejd. Om marknaden tar emot anläggningen väl så är det absolut möjligt att bygga fler anläggningar i andra delar av landet, vilket kommer att behövas om all aska ska behandlas i Sverige inom ett par år, när Langöya är fullt, säger Mikael Hedström och fortsätter:

– Vad som skall hända med resten av askan är dock en fråga som måste ställas till energibolagen, då det är de som är avfallsproducent och bestämmer vad de vill göra med sin aska, det är inget vi kan bestämma i slutet av kedjan. Tekniken är baserad på en serie beprövade enhetsoperationer, men det innebär inte att det kommer saknas utmaningar när vi ska sätta ihop stegen till en kontinuerlig process.