Preem skärper klimatmål – ska ha klimatneutral värdekedja 2035

Klimat Drivmedelsföretaget Preem skärper klimatmål siktar på att ha en klimatneutral värdekedja senast år 2035. Det är 10 år tidigare än målet som sattes för två år sedan.

Preem skärper klimatmål – ska ha klimatneutral värdekedja 2035
Preems raffinaderi i Lysekil. Foto: Preem

I januari i år meddelade Preem att man utreder möjligheten att producera vätgas intill sin raffinaderianläggning i Lysekil. Något som Miljö & Utveckling rapporterade om då.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?
Preems raffinaderi i Lysekil.
Foto: Preem Preems raffinaderi i Lysekil. Foto: Preem

– En satsning på fossilfri vätgas skulle kunna skapa möjligheter för ökad biodrivmedelsproduktion samtidigt som vi minskar utsläppen vid våra raffinaderier, sa Peter Abrahamsson, Chef Hållbar Utveckling på Preem, i vintras.

Skärper sitt klimatmål med 10 år

Raffinaderierna står för en betydande del av Sveriges utsläpp. Preem väljer nu att påskynda omställningen mot klimatneutralitet och siktar på att nå det år 2030. Det vill säga 10 år tidigare än målet som sattes 2019.

– Vi skärper vårt klimatmål för att vi vill, kan och måste. Vår generation har ett ansvar mot kommande generationer att säkerställa en hållbar omställning, och för Preem är det en självklarhet att vara en positiv kraft och bidra till omställningen av samhället, säger Magnus Heimburg, vd Preem, i ett pressmeddelande.

Det har endast gått två år sedan sist, varför skärper ni målet nu?

– Det handlar om att löpande hitta förbättringsmöjligheter för vår verksamhet och att aktivt arbete för att minska utsläppen från vår värdekedja. Vi har också investerat stort i våra raffinaderier som gjort dem till några av de mest energieffektiva i sitt slag. Allteftersom det arbetet pågår så kan vi också flytta fram positionerna. Vår syn är att omställningen måste gå fortare än man tidigare trott, säger Dani Backteg, presschef på Preem, till Miljö & Utveckling.

Vad är det som gör att ni tror er klara det här målet?

– Vi anser inte att det finns något alternativ. Klimatet kräver att samhället ställer om och minskar utsläppen av koldioxid. Det finns ingen plats för företag som inte bidrar positivt till omställningen och Preem har en viktig uppgift i att göra det möjligt för både företag, privatpersoner och andra att minska sina utsläpp, säger Dani Backteg.

Hela värdekedjan ska bli klimatneutral

Det är inte bara Preems egna verksamhet som målet omfattar utan även hela värdekedjan ska nu nå nettonollutsläpp snabbare än man tidigare tänkt.

– Att göra hela värdekedjan klimatneutral är ett stort och komplext omställningsprojekt som kräver att många delar faller på plats. Vi har kommit en bit på väg – men vet att vi har mycket hårt arbete framför oss, säger Dani Backteg och fortsätter:

– Parallellt med det behöver vi nya miljötillstånd för att kunna bygga om våra raffinaderier, och vi behöver regelverk som stödjer omställningen. Vi behöver även säkerställa finansiering och fortsätta jobba med teknikutveckling.

Ombyggnation ger 900 000 kubikmeter förnybar diesel

Två stora projekt som företaget jobba med just nu är HVO och Synsat. HVO handlar om att bygga en ny anläggning i Göteborg för att kunna öka den förnybara produktionen.

Om två år ska Synsat-projektet vara klart. Det handlar om en ombyggnation av anläggningen i Lysekil som beräknas ha en produktion på upp till 900 000 kubikmeter förnybar diesel årligen.

Hur gick det med vätgasutredningen?

– Arbetet visar att det finns mycket goda förutsättningar för en elektrolysanläggning i Lysekil för vätgasproduktion till biobränsle. Nu är arbetet igång för att utreda en första anläggning på i storleksordningen 50 megawatt, berättar Dani Beackteg och fortsätter:

– Storleken på en första anläggning styrs av möjligheten att skala upp biobränsleproduktionen och möjligheten att ta ut mer effekt från elnätet, vilket påverkar tidplan och kostnader. Tidpunkten för när en anläggning kan vara på plats beror på flera faktorer, bland annat hur lång tid miljöprövningsprocessen tar.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.