ChemSec (International Chemical Secreteriat) har sitt säte i Göteborg och i styrelsen finns representanter från bland andra Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Organisationens webbverktyg Sin List listar olika kemikalier som bedöms farliga. Listan används av företag som vill gå före i sitt miljöarbete.
PFAS på internationell kem-lista
KEMIKALIER
Nu väljer organisationen ChemSec att lägga till PFAS på sin så kallade Sin-List, en lista med över 900 giftiga kemikalier som organisationen menar bör undvikas. Även ett nanomaterial inkluderas.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Vi vet att många inflytelserika varumärken och standarder använder Sin List och inkluderar den i sina strategier för kemikaliehantering. De kommer att undersöka om de nya kemikalierna finns i deras processer och produkter, och börja undersöka hur den kan ersättas. Det kommer i sin tur att påverka företagen i deras leverantörskedjor, säger Anne-Sofie Bäckar, vd på ChemSec, i en kommentar.
Svårt att lagstifta mot PFAS
PFAS finns bland annat i friluftskläder och livsmedelsförpackningar. Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat om att ämnena inte bryts ned i naturen och att samhällskostnaderna för saneringar och sjukdomsfall kan bli stora. Ändå har det varit svårt för myndigheterna att lagstifta mot dem.
– Även om det fortfarande diskuteras hur man ska reglera de här substanserna så bör kloka tillverkare redan nu börja fasa ut dem, säger Anna Lennquist, projektledare för Sin List.
Första nanomaterialen på listan
Nu inkluderas alltså även vissa nanomaterial på listan. Nanomaterialens hälsopåverkan är omdiskuterad och forskning pågår.
– Flera studier har visat att kolnanorör orsakar lungcancer. Fram tills idag har debatten om nanorören fokuserat på att mer forskning behövs. Men det här är ett perfekt exempel på att det finns tillräckligt med vetenskapliga belägg för att säga att de här materialen inte bör användas, säger Anna Lennquist.
Vill sända signal till industrin
Frågan om hur nanorören – som bland annat används i OLED-skärmar – ska ersättas har dock inte undersökts.
– Vi har inte tittat på hur man substituerar nanorör bäst, utan har i detta skedet enbart fokuserat på faroegenskaperna. Att vi nu lägger till nanorör på SIN-listan hoppas vi sänder en signal till industrin att börja satsa på innovation för att kunna ersätta detta ämne.
– Nanorör är en förhållandevis ny innovation, så därför är det viktigt att markera nu att det är ett farligt ämne, innan man börjar använda det i allt möjligt. Vi vet exempel där de har bytts ut redan, antingen på grund av farorisken eller på grund av att de är dyra, så det är fullt genomförbart, säger Anna Lennquist till Miljö & Utveckling.