
I många fastigheter är enerigkostnaderna höga. Tyvärr görs inget åt problemet eftersom det inte finns pengar att investera i modernare utrustning. Men det är inte ovanligt att energinotan sjunker så mycket när en fastighet effektiviseras, att besparingen betalar hela kostnaden för ombyggnaden och mer därtill. Det är idén bakom Performance Contracting, ett koncept som funnits utomlands i flera år, men som nu också börjar bli vanligare i Sverige. Modellen går ut på att energitjänsteföretag betalar moderniseringen av kundens fastighet och får betalt från den minskade energinotan.
Många kommuner
Siemens Building Technologies är ett av de företag som har som affärsidé att spara energi åt andra. I USA har Siemens länge arbetat med konceptet som de tog till Sverige 1997. Kunderna är svenska kommuner, hotell, industrier, sjukhus och fastighetsbolag.
– Vi har arbetat med flera kommuner i landet, bland annat Tumba kommun, berättar Frank Johansson på Siemens, när vi passerar Tumba bruk på väg till företagets Stockholmskontor.
Just kommuner är en intressant målgrupp eftersom de sköter driften av många olika fastigheter.
– En finess är då att man kan låta fastigheter med stor besparingspotential finansiera energieffektiviseringen i fastigheterna där det inte finns lika mycket att spara. På så sätt får man med sig alla byggnader, säger Frank Johansson och berättar att Performance Contracting är jättestort bland tyska kommuner.
Måste ge pengar
Siemens är dock inte intresserade av några småkunder utan för att affären ska vara intressant måste kundens energinota överstiga 1,5 miljoner kronor per år.
– Annars blir det för lite pengar att använda till åtgärdskostnaderna, förklarar Frank Johansson.
När Siemens ska sluta ett avtal om Performance Contracting börjar de med att skicka ut en energitekniker som gör en översiktlig energiutredning som visar på ett ungefär hur stor besparingspotential det finns i fastigheten och vad det kan kosta att genomföra sparåtgärderna. Det kan handla om att förbättra ventilationen, byta ut byggnadsautomationssystemet, belysningen, pannan, eller kylmaskinen.
Tycker kunden att förslaget är intressant tecknar man ett intentionsavtal för vilka förutsättningar som gäller för affären. Teknikerna detaljgranskar sedan fastigheten och gör en energi- och åtgärdsplan för genomförandet. Sedan är det dags att göra en kalkyl över hur stor den potentiella besparingen väntas bli. Ett avtal tecknas med kunden, Siemens betalning för arbete och utrustning är att de får motsvararade 80 procent av den energibesparing de kalkylerat under en period mellan 5- 10 år. De övriga 20 procenten kalkylerad besparing tillfaller kunden. Skulle man lyckas spara ännu mer delar Siemens och kunden på den summan.
– Vi garanterar alltid kunden att de ska kunna spara minst 80 procent av den besparing vi kalkylerat, klarar vi inte att uppnå det får kunden fakturera oss mellanskillnaden, säger Frank Johansson.
Sjukhus fick pengar
Det har faktiskt hänt en gång att de gjort en felberäkning och fått betala kunden pengar för att de inte nådde upp till garantin.
– Det var i ett sjukhus i norra Sverige, vi hade gjort ett fel i energianalysen av fastigheten och trodde att verkningsgraden i värmeåtervinningen vad sämre än den var. Vi fick betala stora pengar till kunden under flera års tid, minns Frank Johansson.
Under hela avtalstiden finns Siemens också med som stöd och support.
– Ska vi garantera ett resultat kan vi inte bara åka därifrån när installationerna är klara så vi har flera driftekniker tekniker som regelbundet kontrollerar att systemen fungerar som de ska.
Stor sparpotential
I de flesta byggnader finns stor sparpotential, i bostäder cirka 20 procent, skolor och kontor cirka 30–35 procent och många industrier skulle kunna spara mellan 50 och 90 procent av den energi som går till uppvärmning, enligt Frank Johansson.
Generellt tycker han att intresset för att spara energi ökat och tror att det beror på att energi blivit allt dyrare samt på att miljöaspekterna blivit intressantare.
– Det är en enorm prisutveckling på energi, det är inte så konstigt att folk drar öronen åt sig, konstaterar Frank Johansson.