Parul Sharma vill skapa världens starkaste folkrörelse

Hållbar utveckling En bra hållbarhetschef bör säga upp sig. Det anser juristen Parul Sharma, specialiserad på hållbarhet, som anser att kompromisslöshet är en av hennes meriter. Nu är hon dubbelt aktuell: med en bok om leverantörskedjor och som blivande chef på Greenpeace Sverige.

Parul Sharma vill skapa världens starkaste folkrörelse
Människorättsjuristen och hållbarhetsprofilen Parul Sharma, chef för Greenpeace Sverige.

– Ska jag se snäll ut? undrar Parul Sharma, människorättsjurist, när fotograferingen av henne påbörjas i en park på Södermalm i Stockholm.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Men det är inte för att hon är snäll som hon nyligen fått tjänsten som chef för Greenpeace Sverige. Kompromisslös och högljudd är ord som hon använder om sig själv. Hon hoppade till exempel av som ordförande för Agenda 2030-delegationen, eftersom hon ansåg att företrädare för näringslivet fick för stort inflytande.

– Tar man in privata företag i regeringens hållbarhetsdelegation och ger dem så mycket utrymme, då har vi grova problem. Företagen kunde ha varit mina klienter. De kunde också ha varit företag som jag offentligt skulle ha kritiserat i något sammanhang, säger hon.

Flyger bara i tjänsten

Ordet målinriktad använder hon också om sig själv. Hon kör inte bil, är vegetarian och flyger bara i tjänsten, när det verkligen är nödvändigt. Efter intervjun ska hon köpa strumpor med tanke på hur de påverkar miljön.

Det som började med mänskliga rättigheter har nu även blivit ett starkt engagemang för miljöfrågor. Som nyutbildad jurist specialiserad på mänskliga rättigheter, arbetade hon först för svenska ambassaden i Indien, sedan för EU, med uppgiften att granska förhållanden i leverantörskedjor i Sydasien. Det var då hon insåg att luften, vattnet och marken inte går att bortse ifrån:

– Det går inte att arbeta med till exempel kvinnors rättigheter, utan att beakta den luft de andas in, marken de går på och vattnet de dricker, säger hon.

Social hållbarhet och miljö hör samman

Människor skadas av dålig miljö, och människor skapar också dålig miljö. Det ena följer av det andra och går i varandra, som kugghjul.

– Det som är sorgligt, det är att många inte ser att det är olika sidor av samma mynt, säger hon.

Beroendet mellan människor och miljö tar hon med sig som ny chef för Greenpeace. Hon är väl förankrad bland dem som arbetar med mänskliga rättigheter, som människorättsjurist, för dagen VD för Academy for Human Rights in Business hos CSR Sweden, men också styrelsemedlem i Bris och aktiv i andra ideella organisationer. Det gör att hon kan få människor från båda sidorna av myntet med sig i den stora omställning som hon anser behöver göras så snart som möjligt. Hon tror inte att mänskligheten ens har tio år på sig att ställa om. För i stora delar av världen drunknar hela landområden och i andra brinner det eller är förödande torrt.

– Pessimism är nästan för mjukt, för vi har ett akut klimatnödläge i världen. Nu krävs drastiska beslut och ordning och reda.

Utsläpp i andra länder måste räknas med

Två yrkesgrupper som är centrala för omställningen i Sverige, är inköparna på privata företag och upphandlarna inom offentlig sektor, eftersom hållbar produktion och konsumtion är avgörande för svensk del. Att tala om hur bra vi är, utan att räkna in avtrycket från det vi konsumerar och producerar utomlands duger inte:

– Naturskyddsföreningen har räknat ut att vi har missat att rapportera 67 miljoner ton växthusgasutsläpp som är förknippade med vår produktion i andra länder, utrikes transporter och resor. Det är som att vi städar jättefint i vårt eget hem och kastar våra sopor hos en granne. Det är inte okey.

På frågan om vad de hållbarhetsansvariga då bör göra, har hon ett kompromisslöst svar.

– Tittar vi på företag, måste hållbarhet in på företagets alla avdelningar. Det ska in på juridiken, skatt, inköp, HR, i hela mellanchefsledet och in i ledningen. Så frågar man vad en hållbarhetsansvarig ska göra på ett företag, så säger jag: Säg upp dig!

Insatserna måste ske operativt

Sedan skrattar hon. Hon säger att hon skämtar. Så illa att de måste säga upp sig är det kanske inte. Men hon är allvarlig också. För hon ser en oroande tendens till att hållbarhetschefer arbetar på kommunikationsavdelningen, när insatserna i själva verket måste göras inom den operativa delen av verksamheten. Och det är inte vem som helst som klarar av att göra det som krävs.

– Det räcker inte att vara ha ett brinnande intresse för att hantera en fråga som rör mänskliga rättigheter i högriskländer till exempel, utan det kräver någon som är specialiserad, precis som för alla andra områden, säger hon.

Själv har hon just skrivit färdig en bok som ska kunna användas som en handledning för dem som arbetar med hållbarhet, så hon vet vad hon talar om. Hon berättar att kompetens också är vad som utmärker Greenpeace där hon ska börja sin nya tjänst sjätte augusti. Organisationen må vara känd för spektakulära aktioner som intrång på kärnkraftverk med mera, men där arbetar också specialister.

– Jag ser fram emot att jobba med så duktiga kollegor, säger hon.

Det krävs tunga beslut

Innan hon går till närmaste tunnelbanestation för ett möte om afganska flyktingar med Svenska Kyrkan, hinner hon tala om ledarskap.

– Det är så mångfacetterat och det handlar om så tunga discipliner och så lite om feel good. Besluten som ska fattas är tunga. Hållbarhet testar ditt ledarskap varje dag, om du mäktar med att ta de stora besluten som krävs, säger hon.

Och så ler hon och ser glad ut. Som att hon faktiskt ändå är säker på att det kommer att gå bra. Hon berättar att hon hoppas på att få rekrytera nya Gretor, unga ledare som behöver en plattform och en röst för sitt engagemang.

– Tillsammans kan vi som arbetar med mänskliga rättigheter och klimat få en av världens starkaste folkrörelser någonsin, säger Parul Sharma.

Läs mer: Polarbröds nya hållbarhetschef: Hedrande och lite pirrigt

 

Fakta

Fakta Parul Sharma

Född 1975

2000 Master of law, London

2000-2001 Svenska ambassaden, Indien

2002-2005 EU-kommissionen, Sydasien

2005-2006 Human Rights Law Network, Sydasien

2006 – 2007 Amnesty Business Group, Sverige

2007 Bok: The rights ot life: the pluralism of human existence.

2007-2011 Sandvik AB

2012 Stora Enso

2015-2016 Chef för CSR hos advokatbyrån Vinge

2016-2018 Chef för regeringens Agenda 2030-delegation.

2017 Näringslivets mäktigaste kvinna, kategori samhällsförändrare, enligt Veckans Affärer

2018 Biståndsdebattens mäktigaste, enligt Omvärlden

2018-2019 Ordförande för Etiska rådet, samhällsbyggnadssektorn

2019 Boken Produktionskedjan. Ditt ansvar för människan och miljön

2019 Chef för Greenpeace Sverige

Aktuell:

Boken Produktionskedjan. Ditt ansvar för människan och miljön och för att hon just utsetts till chef för Greenpeace Sverige.

Familj: det har hon.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.