– Ska jag se snäll ut? undrar Parul Sharma, människorättsjurist, när fotograferingen av henne påbörjas i en park på Södermalm i Stockholm.
Parul Sharma vill skapa världens starkaste folkrörelse
Hållbar utveckling En bra hållbarhetschef bör säga upp sig. Det anser juristen Parul Sharma, specialiserad på hållbarhet, som anser att kompromisslöshet är en av hennes meriter. Nu är hon dubbelt aktuell: med en bok om leverantörskedjor och som blivande chef på Greenpeace Sverige.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Men det är inte för att hon är snäll som hon nyligen fått tjänsten som chef för Greenpeace Sverige. Kompromisslös och högljudd är ord som hon använder om sig själv. Hon hoppade till exempel av som ordförande för Agenda 2030-delegationen, eftersom hon ansåg att företrädare för näringslivet fick för stort inflytande.
– Tar man in privata företag i regeringens hållbarhetsdelegation och ger dem så mycket utrymme, då har vi grova problem. Företagen kunde ha varit mina klienter. De kunde också ha varit företag som jag offentligt skulle ha kritiserat i något sammanhang, säger hon.
Flyger bara i tjänsten
Ordet målinriktad använder hon också om sig själv. Hon kör inte bil, är vegetarian och flyger bara i tjänsten, när det verkligen är nödvändigt. Efter intervjun ska hon köpa strumpor med tanke på hur de påverkar miljön.
Det som började med mänskliga rättigheter har nu även blivit ett starkt engagemang för miljöfrågor. Som nyutbildad jurist specialiserad på mänskliga rättigheter, arbetade hon först för svenska ambassaden i Indien, sedan för EU, med uppgiften att granska förhållanden i leverantörskedjor i Sydasien. Det var då hon insåg att luften, vattnet och marken inte går att bortse ifrån:
– Det går inte att arbeta med till exempel kvinnors rättigheter, utan att beakta den luft de andas in, marken de går på och vattnet de dricker, säger hon.
Social hållbarhet och miljö hör samman
Människor skadas av dålig miljö, och människor skapar också dålig miljö. Det ena följer av det andra och går i varandra, som kugghjul.
– Det som är sorgligt, det är att många inte ser att det är olika sidor av samma mynt, säger hon.
Beroendet mellan människor och miljö tar hon med sig som ny chef för Greenpeace. Hon är väl förankrad bland dem som arbetar med mänskliga rättigheter, som människorättsjurist, för dagen VD för Academy for Human Rights in Business hos CSR Sweden, men också styrelsemedlem i Bris och aktiv i andra ideella organisationer. Det gör att hon kan få människor från båda sidorna av myntet med sig i den stora omställning som hon anser behöver göras så snart som möjligt. Hon tror inte att mänskligheten ens har tio år på sig att ställa om. För i stora delar av världen drunknar hela landområden och i andra brinner det eller är förödande torrt.
– Pessimism är nästan för mjukt, för vi har ett akut klimatnödläge i världen. Nu krävs drastiska beslut och ordning och reda.
Utsläpp i andra länder måste räknas med
Två yrkesgrupper som är centrala för omställningen i Sverige, är inköparna på privata företag och upphandlarna inom offentlig sektor, eftersom hållbar produktion och konsumtion är avgörande för svensk del. Att tala om hur bra vi är, utan att räkna in avtrycket från det vi konsumerar och producerar utomlands duger inte:
– Naturskyddsföreningen har räknat ut att vi har missat att rapportera 67 miljoner ton växthusgasutsläpp som är förknippade med vår produktion i andra länder, utrikes transporter och resor. Det är som att vi städar jättefint i vårt eget hem och kastar våra sopor hos en granne. Det är inte okey.
På frågan om vad de hållbarhetsansvariga då bör göra, har hon ett kompromisslöst svar.
– Tittar vi på företag, måste hållbarhet in på företagets alla avdelningar. Det ska in på juridiken, skatt, inköp, HR, i hela mellanchefsledet och in i ledningen. Så frågar man vad en hållbarhetsansvarig ska göra på ett företag, så säger jag: Säg upp dig!
Insatserna måste ske operativt
Sedan skrattar hon. Hon säger att hon skämtar. Så illa att de måste säga upp sig är det kanske inte. Men hon är allvarlig också. För hon ser en oroande tendens till att hållbarhetschefer arbetar på kommunikationsavdelningen, när insatserna i själva verket måste göras inom den operativa delen av verksamheten. Och det är inte vem som helst som klarar av att göra det som krävs.
– Det räcker inte att vara ha ett brinnande intresse för att hantera en fråga som rör mänskliga rättigheter i högriskländer till exempel, utan det kräver någon som är specialiserad, precis som för alla andra områden, säger hon.
Själv har hon just skrivit färdig en bok som ska kunna användas som en handledning för dem som arbetar med hållbarhet, så hon vet vad hon talar om. Hon berättar att kompetens också är vad som utmärker Greenpeace där hon ska börja sin nya tjänst sjätte augusti. Organisationen må vara känd för spektakulära aktioner som intrång på kärnkraftverk med mera, men där arbetar också specialister.
– Jag ser fram emot att jobba med så duktiga kollegor, säger hon.
Det krävs tunga beslut
Innan hon går till närmaste tunnelbanestation för ett möte om afganska flyktingar med Svenska Kyrkan, hinner hon tala om ledarskap.
– Det är så mångfacetterat och det handlar om så tunga discipliner och så lite om feel good. Besluten som ska fattas är tunga. Hållbarhet testar ditt ledarskap varje dag, om du mäktar med att ta de stora besluten som krävs, säger hon.
Och så ler hon och ser glad ut. Som att hon faktiskt ändå är säker på att det kommer att gå bra. Hon berättar att hon hoppas på att få rekrytera nya Gretor, unga ledare som behöver en plattform och en röst för sitt engagemang.
– Tillsammans kan vi som arbetar med mänskliga rättigheter och klimat få en av världens starkaste folkrörelser någonsin, säger Parul Sharma.
Läs mer: Polarbröds nya hållbarhetschef: Hedrande och lite pirrigt