Fler företag, lägre kostnader – forskarnas kompromissförslag till CSRD

Fyra forskare – Theodor Cojoianu, Fabiola Schneider, Andreas Hoepner och Andreas Rasche – föreslår en ny modell för EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD. Deras alternativ syftar till att både inkludera fler företag i rapporteringskraven – och samtidigt minska kostnaderna för efterlevnad.

– Det här är inte bara ett politiskt kompromissförslag, utan ett som faktiskt fungerar i praktiken. Det visar att det går att förena större transparens med kostnadseffektivitet, skriver Andreas Rasche, professor i Business in Society vid Copenhagen Business School, i ett mejl till Miljö & Utveckling.

Förslaget, som tagits fram av Rasche tillsammans med Theodor Cojoianu, Fabiola Schneider och Andreas Hoepner, innebär att företag med fler än 500 anställda ska rapportera ett begränsat antal centrala hållbarhetsindikatorer, utan krav på extern granskning. Först när företaget har fler än 5 000 anställda införs krav på fullständig rapportering enligt de europeiska ESRS-standarderna, inklusive så kallad limited assurance, begränsad granskning.

– Att lägga ribban för fullständig granskning först vid 5 000 anställda kan låta högt, men det är just poängen. Vi vill sänka tröskeln för fler företag att börja rapportera, utan att belasta dem med kostnader som kan uppfattas som orimliga i det här skedet, menar Andreas Rasche.

Sparar hundratals miljoner

Enligt forskarnas beräkningar skulle modellen innebära att omkring 6 800 fler företag täcks av CSRD, vilket är ett kraftigt tillskott jämfört med både kommissionens och parlamentets nuvarande förslag. Samtidigt skulle efterlevnadskostnaderna minska med uppemot 437 miljoner euro – bland annat tack vare att kravet på extern granskning begränsas till de allra största företagen.

– Den största kostnadsdrivaren i rapporteringskraven är granskningen. Genom att skjuta upp den för mindre bolag kan man spara stora summor, utan att helt ge upp tanken på meningsfull rapportering.

Han framhåller också att detta inte är ett argument mot hållbarhetsrapportering – tvärtom. Tanken är att skapa en realistisk väg framåt där fler företag faktiskt har kapacitet att börja rapportera.

– Det handlar om att bygga en bro mellan ambition och genomförbarhet. I nuläget riskerar vi att hamna i ett läge där alldeles för få företag rapporterar, trots att marknadens behov av hållbarhetsdata bara ökar.

Utan data – ingen grön omställning

Forskarnas förslag bygger på en oro för att hållbarhetsrapporteringens potential just nu äventyras av överdriven förenkling. Enligt Rasche riskerar både rådets och parlamentets linje att exkludera en alltför stor del av näringslivet – i parlamentets fall så mycket som 95 procent av företagen.

– Det är orimligt, särskilt i en tid då investerare, kunder och finansiella institutioner kräver mer data för att kunna fatta informerade beslut. Om vi inte får in den informationen riskerar vi att fatta beslut i blindo, skriver Andreas Rasche.

Europeiska centralbanken, ECB, är en av de institutioner som kritiserat idén om att höja tröskeln till 1 000 anställda. Enligt Rasche bör rapportering inte ses som en byråkratisk börda, utan som ett led i att faktiskt kunna driva företagsstrategiska förändringar.

– Jag säger alltid till mina studenter: du lär dig finansiell rapportering för att kunna leda ett företag – och du lär dig hållbarhetsrapportering av precis samma anledning. Det handlar om styrning, transparens och långsiktig överlevnad.

Redo för dialog med politiker

Forskarna har redan delat sitt förslag med flera nyckelpersoner i EU:s pågående Omnibusförhandlingar. Enligt Rasche ligger modellen nära det som vissa politiska grupper i parlamentet – som den liberala gruppen Renew – redan förordar. Men han betonar att initiativet är oberoende, akademiskt och datadrivet – inte politiskt.

– Det vi bidrar med är en faktabaserad kompromiss som kan hjälpa beslutsfattarna att navigera rätt. Om EU ska behålla sin trovärdighet i den gröna omställningen krävs både ambition och realism.

Forskargruppen är öppen för vidare dialog med beslutsfattare och hoppas att deras förslag ska ses som ett konstruktivt inspel i en komplex debatt.