Bioenergi är inte svartvitt

Krönika Förenklade svar och polarisering hjälper inte debatten om bioenergi. Det skriver Mikael Karlsson, Uppsala universitet, i en krönika.

Bioenergi är inte svartvitt
Mikael Karlsson.

När det svåra görs lätt blir det lätt svårt. Så kan debatten om bioenergi beskrivas. Trots att frågan om användning av bioenergi inte är enkel ger vissa aktörer förenklade svar. Det förvirrar och polariserar. Det gäller att skilja på vad vi vet och inte vet och på varför vi vill göra något.

Även biobränslen kan vara klimatmässigt dåliga

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Vi vet att fossil energi tillför kol från jordskorpan medan bioenergi nyttjar kol i kretslopp. Därför är fossil energi aldrig en lösning på klimatkrisen. Vissa biobränslen och system för bioenergi kan också vara klimatmässigt dåliga. Dit hör produkter från oljepalmer. De gynnar heller inte klimatmålen.

Men vi vet också att mycket bioenergi är klimatmässigt bra. Dit hör jordbruksgrödor som processas till biodrivmedel i resurseffektiva system. Och dit hör restprodukter från svensk skogsnäring som ger kraftvärme. Forskningen är tydlig på detta, så länge vissa villkor är uppfyllda. Ett sådant är att det kol som frigörs vid förbränning åter binds i biomassa i förenlighet med en kolbudget för klimatmålen.

Mycket biomassa återstår

Bioenergisystem där biomassa inte återväxer missgynnar klimatmålen. Bioenergi kan också, som alla energislag, vara oförenlig med andra hållbarhetsmål. Men dålig bioenergi gör inte bra bioenergi dålig. Och när områdesskyddet nått mångfaldsmålen återstår mycket biomassa som förnybar resurs.

Tyvärr sprider vissa missuppfattningen att alla biobränslen är likadana

Tyvärr sprider vissa missuppfattningen att alla biobränslen är likadana och att bioenergi ska likställas med fossil energi. Är det inte okunnigt bör det kallas vetenskapsförnekande.

Bioenergi behövs för att nå klimatmål

Studier visar att bioenergi behövs för att nå ambitiösa klimatmål. Det gäller globalt, i EU och i Sverige. Den slutsatsen är vetenskapligt solid. Bioenergi är centralt i ambitiösa scenarier och förslag, vare sig dessa kommer från IPCC och IEA, eller Miljömålsberedningen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska Rådet. De största miljöorganisationerna i EU och Sverige anser detsamma.

Ingen av dessa aktörer anser att all bioenergi är bra eller att bioenergi räcker till allt. Men de medger skillnader och lyfter fram strategier och styrmedel som skiljer agnarna från vetet. Gränsen mellan bra och dålig bioenergi är inte alltid glasklar och det är inte skrivet i stjärnorna hur stor en kolbudget är eller vad som är en restprodukt. Just därför behövs en välgrundad diskussion om svåra detaljer.

Måste relateras till energisystemet

Bioenergin behöver även relateras till energisystemen i övrigt. I Sverige ersätter biokraftvärme fossil energi och bioenergi är det enskilt största energislaget. Det lär vara fallet under lång tid framöver, trots en snabb tillväxt av vind och sol, och även om energibesparingar tar fart. Men energisystem behöver lagra energi bättre och fånga in mer kol än vad som frigörs. I resurseffektiva system nyttjas dessutom biofibrer med långsiktiga syften.

Allt detta påverkar bioenergin, dess relativa klimatnytta och användning. Det är komplexa frågor som förtjänar rika diskussioner och komplexa svar. Vilseledande plakat gynnar inga klimatmål.

– Mikael Karlsson, universitetslektor Uppsala universitet

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.