Företagsbot är en särskild rättsverkan av brott som åklagaren kan yrka på för brott som har begåtts i näringsverksamhet. Det är näringsidkaren som får betala företagsboten. Företagsbot kan bli aktuell i två fall. Det första är om näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Det andra är om brottet har begåtts av en person i en ledande ställning eller med ett särskilt tillsyns- eller kontrollansvar i förhållande till näringsidkaren. Företagsboten ska bestämmas till lägst 5 000 och högst 10 000 000 kronor.
Miljöbrott leder sällan till skampålen
Juridik & Politik Straff för miljöbrottslighet kan bara riktas mot fysiska personer, skriver Angelica Våhlin Björklund, JP Miljönet. I praktiken döms väldigt få personer idag för miljöbrott. Istället har företagsbot enligt 36 kapitlet brottsbalken blivit den klart vanligaste sanktionen vid miljöbrott. Så här ser reglerna ut.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Om brottet har begåtts av oaktsamhet och inte kan förväntas leda till en strängare påföljd än böter så får åklagaren väcka åtal endast om det är påkallat från allmän synpunkt. Det är den här så kallade åtalsprövningsregeln som har gjort att företagsboten har blivit så dominerande på miljöbrottsområdet. Miljöbrottslighet begås nämligen nästan alltid av oaktsamhet i näringsverksamhet, och leder oftast till bötesstraff. Det är bara om åklagaren bedömer att åtal krävs från allmän synpunkt som hon eller han ska väcka åtal mot en enskild person.


