Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Mätning för bättre miljö och ekonomi!

Att mäta sitt miljöarbete är viktigt för att arbetet ska ge resultat.
– Man mäter för att kunna ta ställning till om det blir bättre och för att styra i rätt riktning, säger Doris Forsberg, miljörevisor på DNV Certification.

I den nya utgåvan av ISO 14001 finns utöver förslag på betydande miljöaspekterna och lagkrav även krav på att mäta och följa upp ”andra krav”, som till exempel krav från kunder, branschorganisationer eller frivilliga åtaganden. Syftet med att mäta ett företags miljöprestanda är ta reda på om det åtagande om ständiga förbättringar som företaget gjort uppfylls och om företaget lever upp till gällande lagar.

– Man mäter helt enkelt för att kunna ta ställning till om det blir bättre och för att styra i rätt riktning. En annan drivkraft är den ekonomiska. Minskad miljöpåverkan innebär ofta minskad resursförbrukning vilket i många fall leder till besparingar. Snart kostar ju även koldioxidutsläpp när systemet för handel med utsläppsrätter startar upp i januari 2005, förklarar Doris Forsberg, miljörevisor på DNV Certification.

Mål och nyckeltal

Vad som ska mätas bestäms i planeringsfasen, det vill säga när man identifierar företagets miljöpåverkan, samt de lagkrav som företaget ska efterleva.

– För att mätningarna ska vara till nytta måste det finnas en koppling mellan mätningen och miljöpåverkan, tipsar Doris Forsberg.

Därför är det viktigt att hitta nyckeltal och indikatorer som verkligen visar om miljöpåverkan ökar eller minskar. Det är också en fördel om företagets miljömål kan kopplas till de nyckeltal och indikatorer som används.

Till att börja med måste en basnivå bestämmas för att en förbättring ska kunna konstateras. En tillverkare av mobiltelefoner kan till exempel mäta mängden tungmetaller per tillverkad telefon samt den totala mängden tungmetaller. Ta hänsyn till produktionsförändringar. Ökad produktion är lika med ökad förbrukning. Vid ökad produktion gäller det att nyttja resurser och råvaror effektivare så att inte förbrukning och utsläpp ökar i samma utsträckning. Ofta får man då även en ekonomisk besparing på köpet. Mätningarna som ska hjälpa verksamheten att hålla miljöpåverkan och lagefterlevnad under kontroll bör göras löpande. Det är inte en engångsaktivitet som görs en gång per år.

Kalibrerad mätutrustning

Mätningarna ingår ofta som en naturlig del i processtyrningen där den mätutrustning som finns ska identifieras, kontrolleras och kalibreras. Här ska det även finnas rutiner för vad som ska göras vid avvikande resultat. Mätresultaten blir aldrig säkrare än mätmetoden och mätinstrumentets noggrannheten-

– En nivågivare som visar fel kan innebära risk att en behållare med till exempel lut rinner över vid påfyllning. Följden blir då resursförlust såväl som miljöpåverkan som hälsorisker, säger Doris Forsberg.

För att ha full nytta av de kontroller som görs kan det vara viktigt att det i protokollen inte bara står ”ok” utan att även mätresultatet anges. Först då kan man avgöra hur ofta kontrollen behöver göras.

– Av slentrian görs även vissa mätningar för ofta. Om inga förändringar uppnåtts sedan föregående kontroll kan man kanske mäta mer sällan, föreslår Doris Forsberg.

Dokumentation av resultat

Nya 14001 kommer till skillnad från den tidigare utgåvan, troligtvis inte att kräva att själva mätmetoden dokumenteras. I praktiken blir det ändå så att man dokumenterar mätmetoden eftersom det på så vis blir enklare att mäta på samma sätt varje gång och få jämförbara resultat. I många fall har inte mätresultaten något värde om det inte framgår hur mätningen har gått till. Dessutom finns det krav på dokumentation av mätmetoder i vissa miljölagar och villkor för tillstånd.

Missar i lagefterlevnad

En viktig del i miljöarbetet är att kontrollera att de lagkrav som identifierats verkligen följs i praktiken. Kontrollen ska göras regelbundet och det ska finnas en dokumenterad rutin. Stickprov vid en internrevision räcker inte, utan man ska verkligen kontrollera att alla lagkrav följs. Rätt kompetens hos den eller de personer som gör kontrollen är avgörande för att inga lagar missas.

– Ta hjälp av en konsult eller miljöjurist om ni inte har kompetens själva, föreslår Doris Forsberg. Många gör misstag här, det är till exempel vanligt att man inte uppmärksammat att det finns lagar för direktimport av kemikalier eller att det krävs tillstånd för köldmedieaggregat.

Använd interna revisioner

Se de interna revisionerna som ett av ledningens verktyg för att identifiera förbättringsområden och utgå från verksamhetens situation och behov när revisionerna planeras. Samma revisionplan ska inte upprepas år efter år, utan planera revisionerna så att de är till nytta. Revidera områden med betydande miljöaspekter oftare och anpassa omfattning och frekvens efter utfallet.

– Låt revisionerna bli ett verktyg som följer med och stödjer vid förändringar. Tänk också på att lyfta fram goda resultat och lyckade exempel från olika avdelningar som kan inspirera andra. Den positiva rapporteringen går att utveckla, menarDoris Forsberg.

Hos företag som sedan tidigare har ett kvalitetsledningssystem är det ofta kvalitetsrevisorn som blir miljörevisor.

– Det är inte alltid bäst, en fördel är att kvalitetsrevisorn redan kan revidera, men det är viktigt att den som reviderar även har miljökompetens, säger Doris Forsberg.

Tydlig rapportering

De redovisande dokument som ska finnas av mätningar och interna revisioner ska visa det faktiska utfallet och de ska utgöra underlag för uppföljning och beslut. Tänk på att alla inte är miljöexperter och mikrobiologer. Klargör redan i planeringsstadiet hur resultatdokument och rapporter ska användas och av vem. Tydliga rapporter är avgörande för att kunna fatta rätt beslut och att styra företaget mot ständig förbättring och mindre miljöpåverkan.

– En av det svåraste bitarna är att hitta de nyckeltal som på ett enkelt sätt visar utvecklingen. Det är en fördel om resultatet kan visas i en rapport med lättolkade grafer, kontaterar Doris Forsberg.

Frågor att besvara:

Varför görs mätningen?

Bestäm metod.

Vem ska utföra mätningen/kontrollen?

Frekvens?

Hur ska resultatet beräkna i enheter och storheter?

Vem ska använda resultatet, till vilka beslut ska det vara underlag?

När ska åtgärder vidtas och av vem? I större företag kanske rapporteringen till ledningen görs en gång per år. I det löpande arbetet behöver då någon ha befogenhet att agera när det behövs.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.