I rapporten, Jämställdhet i skogsbranschen, lyfter författarna fram hur maskulina normer kommer till uttryck inom dagens skogsindustri. Rapporten baseras på iakttagelser från branschaktiva som vittnar om hur kompetens kopplat till hårda värden, som att vara i god fysisk form eller vilja att ta risker, är vanligt.
Maskulina normer gör skogsbranschen ojämställd
Social hållbarhet Vill du jobba i skogsbranschen? Då är det bra om du är en fysiskt stark och handlingskraftig man som gillar jakt och fiske samt prioriterar jobbet före familjen. I alla fall enligt de maskulina normer som idag finns inom skogssektorn. Nu pågår ett projekt där skogsindustrin jobbar för att öka jämställdheten.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Fakta
Om projektet
– Vi vill skapa en medvetenhet i stort om hur jämställdheten i skogsbranschen ser ut, och göra debatten om normer och jämställdhet mer allmängiltig, säger Susanne Öberg, processledare i projektet och en av de som skrivit rapporten.
Metoo-uppropet slutavverkat skapade insikt
Rapporten som presenterades i december 2021 är en del av ett större projekt. Där deltar bland annat SCA, Holmen Skog och Norrskog tillsammans med Länsstyrelsen i Västernorrland, Skogsstyrelsen och Region Västernorrland.

Foto: Privat Susanne Öberg. Foto: Privat
Bakgrunden till projektet är skogsbranschens Metoo-upprop, slutavverkat som gav flera av skogsbolagens ledare insikten om att en förändring var nödvändig.
– Branschen upplevde att det inte alla gånger var så lätt att rekrytera rätt kompetens till rätt uppdrag. I samband med Metoo kom insikten om att branschen var ojämställd. Några ledare började därför känna att “det här arbetet behöver vi göra och framför allt tillsammans”, berättar Susanne Öberg.
Jämställdhet mer än bara siffror
Enligt officiell statistik från skogsstyrelsen arbetade 89 procent män år 2020 inom skogsbruket, 11 procent var kvinnor. Men att bli mer jämställda handlar inte bara om att rätta till siffrorna.
– När man går från insikten att man är ojämställd och vill göra någonting åt det, är det första steget ofta att man inser behovet av att rekrytera kvinnor. Då riskerar man stöta på motstånd för att man inte vill ha kvotering. Ingen vill ha ett jobb på grund av det kön man har. Sedan kommer insikten om att de här 89 procent männen kanske har fått jobbet just på grund av sitt kön, säger Susanne Öberg.
Hon menar att det inte bara handlar om det biologiska könet utan också om normer kring att vara man eller kvinna och vilken livsresa vi förutsätts att göra utifrån våra kön.
– Det handlar om fritidsintressen, relationer, ledarskap och vilka roller vi tar både i privatlivet och på jobbet, säger hon.
Hur skulle du beskriva kulturen inom skogsindustrin idag?
– När det är så här många män tillsammans, med de här normerna så blir det svårt att göra annorlunda. Det är också viktigt att inte sätta mannen på den anklagades bänk, utan också se vad män går miste om som en del i en ojämställd bransch.
Hur menar du då?
– Det är lätt att utmåla männen som aggressiva och hierarkiska, och att det blir mycket kring traditionella manliga fritidsaktiviteter, i stället för att prata om vad de går miste om. Jag tänker främst kring ömsesidiga relationer på arbetsplatsen och relationen till familjen som idag får betala ett högt pris för att skogsföretaget ska kunna driva sin verksamhet.
”De här normerna finns i branschen”
Rapporten är skriven utifrån observationer som gjorts under utbildningar och seminarier med representanter från branschen. Totalt har fler än 500 personer deltagit i utbildningarna, men det går inte att säga att hela branschen ser ut så här, men det säger ändå något tycker Susanne Öberg.
– Från utbildningarna har vi samlat in röster från gymnasieelever, studenter, entreprenörer, ledningsgrupper och myndigheter om vilka normer som finns och hur ser kulturen ut i branschen. Men det går inte att säga, så här är branschen, men det vi kan säga är att de här normerna finns i branschen, säger hon.
Rapporten blir ett verktyg för diskussion
Tanken är att rapporten kan ses som ett verktyg. I projektet kommer den att vara en del i de fortsatta utbildningarna.
– Under utbildningarna kommer vi använda rapporten för att reflektera över de här normerna, om de finns i organisationerna, hur tar de sig uttryck och vad är det vi behöver förändra.
Vad är viktigt att nämna om det här arbetet?
– Det är inte en attraktiv bild av branschen som målas upp i den här rapporten. Men jag måste säga att det är väldigt starkt av de män som sitter på ledande positioner i branschen att vilja delta i det här och göra något åt kulturen. Det är modigt att vilja förändra, säger hon och fortsätter:
– Jag tycker också att det är viktigt att säga att det här gäller inte alla i alla organisationer, utan det här är ett verktyg men också att man behöver jobba med det här för att nå framgång.