Stort intresse för sociala obligationer

Matchningstjänst för hållbarhetsarbete

Hos Tyréns är sociala obligationer ett forsknings- och innovationsprojekt, där investerare, fastighetsbolag och kommuner matchas ihop för att bättre kunna dra nytta av ett investeringsprojekt inom social hållbarhet.

– Det finns en stark vilja från båda sidor. Från kommuner finns viljan att jobba och investera i social hållbarhet men det finns också ett ökat intresse från olika marknadskrafter. Sett ur det perspektivet, blir sociala obligationer en matchningstjänst där de två olika sidorna kan mötas, förklarar Jessica Nilsson, samhällsplanerar och analytiker på Tyréns.

Social obligation för förskola i Åre

Nyligen blev det klart med den första utgivningen av en social obligation som Tyréns jobbat med. Det är det kommunala bostadsbolaget Årehus AB som beviljades ett lån på 70 miljoner kronor, för byggnationen av en förskola i Duved, Åre. Och det finns redan flera exempel på lyckade projekt.

– Förutom i Duved finns även ett projekt i Malmö som vi jobbat på tillsammans med Trianon, säger Ylva Preutz.

– Det finns också ett par andra exempel där vi inte varit inblandade. Till exempel i Botkyrka har man jobbat med en kombinerad grön och social obligation från Kommuninvest, fyller Jessica Nilsson i.

Utvecklat en metod för uppföljning

En av de stora utmaningarna på hållbarhetsområdet är ofta hur man ska mäta och följa upp. På Tyréns har man utvecklat en metod för att just kunna följa upp sociala hållbarhetsprojekt, som brukar anses krångligare.

Verktyget inkluderar ett batteri av indikatorer som mäter olika saker på kort och lång sikt. I projektet med Duved kan det till exempel handla om andel behöriga förskollärare. Indikatorerna följs sedan upp årligen under en lång period. Verktyget fungerar även på andra områden såsom bostäder.

– Då kan det handla om prisrimliga bostäder. Man kan då välja att sätta en viss procent för hur många av bostäderna i det här området som ska vara prisrimliga, så att kommunen klarar sin bostadsförsörjning även för låginkomsttagare, förklarar Ylva Preutz.

Vad är svårt med det här arbetet?

– Det kan ju vara så att det vi investerar i här och nu på den här platsen, men det är inte ens den aktören som får payback på det. Utan de ekonomiska vinsterna kan komma någon helt annan aktör tillhanda om flera år. Investerar vi i folkhälsa, så kan det flera år senare gynna vården. Det är oftast på väldigt lång sikt, och då är frågan hur länge ska vi mäta det? Det gör det väldigt komplext, säger Ylva Preutz.

Unika platser kräver unika metoder

Men den största utmaningen är kanske, förutom att orka följa upp över tid, att faktiskt ta sig an ett projekt som är unikt, och kräver unika metoder.

– Det är väldigt många som efterfrågar en universell modell, som man kan använda i alla projekt och sedan jämföra med varandra. Det är väldigt svårt, för vi jobbar med unika platser och kan inte mäta samma saker i ett stadsutvecklingsprojekt med 3000 bostäder i Botkyrka mot en skola i Duved, avslutar Ylva Preutz.