Inga produkter i varukorgen.
Malmö förbjuder kalhyggesvirke: ”Största klimatåtgärden i Sverige”
Klimat Malmö stads krav på hyggesfritt virke sätter fart på en ny marknad – och byggherrar som inte hänger med riskerar att hamna på efterkälken. ”Byggnaderna får en annan story – de bidrar till en hållbar skogsutveckling”, säger Johan Berhin på Plockhugget.
Johan Berhin. Foto: Plockhugget.
Från och med maj 2025 gäller nya projekteringsanvisningar i Malmö stad: allt virke i kommunens byggprojekt ska vara återbrukat eller komma från hyggesfritt skogsbruk. Beslutet omfattar bland annat skolor, förskolor, äldreboenden och kulturfastigheter – och gör Malmö till första kommun i landet med ett generellt stopp för kalhyggesvirke.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Rent tekniskt är det ingen skillnad – virket håller samma kvalitet. Men långsiktigt får man fler träslag, mer löv och högre hållfasthet. Den stora skillnaden är klimat- och biodiversitetsnyttan. Byggnaderna får också en annan story: man kan visa att fastigheten bidrar till en skogsutveckling som är långsiktigt hållbar, säger Johan Berhin, bygg och fastighetsansvarig på Plockhugget.
Certifikat driver fram volymer
När hyggesfritt virke inte finns tillgängligt används certifikat som fungerar enligt massbalansprincipen – samma logik som för förnybar el.
– Certifikaten fungerar som på elmarknaden. När du köper förnybar el får du inte nödvändigtvis den elen själv, men du bidrar till att den produceras. Samma sak här: när du köper hyggesfritt certifikat ser du till att motsvarande mängd virke produceras och sätts på marknaden, säger Johan Berhin.
Efterfrågan är flaskhalsen
Plockhugget har redan byggt upp en bas av skogsägare som ställt om.
– Det finns gott om skogsägare som vill ställa om. Flaskhalsen är snarare efterfrågan från byggbranschen. Malmö beslut gör att det börjar rassla till. Vi har redan skapat runt 7 000 kubikmeter virke, men har kapacitet för 100 000 nästa år – motsvarande 50 niovåningshus i trä. Därifrån kan vi växa ytterligare, säger han.
Kostnaden: marginell i projektet
Merkostnaden för hyggesfritt trä ligger på cirka tio procent på själva virkeskostnaden. I ett byggprojekt som helhet blir skillnaden marginell.
– Det här är kanske den största klimatåtgärden som går att göra i Sverige – att skifta skogsbruket. Kalhyggen läcker 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år, lika mycket som hela den svenska industrin, pappersbruk och stålverk inräknat. Som byggaktör kan du vara med och förändra det, säger han.
Råd till andra kommuner
Efter Malmö signalerar nu fler aktörer att de vill gå samma väg. Bland andra har Klimatarena Stockholm uttryckt intresse.
– Mitt råd är att kommunicera tidigt om man vill införa krav på hyggesfritt virke. Malmö införde sina krav i maj, men berättade inte förrän nu – och det är först när man går ut med det som sågverk och leverantörer hakar på. Genom att vara tydlig från början skapar man också tillgången, säger Johan Berhin.
