Reportage: Så kan Sverige ta täten för en hållbar livsmedelsproduktion

Livsmedel Visionen om inomhusodling har gått från en idé om att stapla växter i en skyskrapa på Manhattan till en miljardindustri som sprack. Men bland tropiska växter, tomatplantor och humlor finns det de som tror att Sverige har potentialen att ta täten för en ny och hållbar livsmedelsproduktion.

Reportage: Så kan Sverige ta täten för en hållbar livsmedelsproduktion
Foto: Elin Åberg.

Små ansikten med svarta ögon och öppna munnar närmar sig förväntansfullt vattenytan när Björn Oliviusson ställer sig vid bassängens kant. Han vänder den öppna yoghurtförpackningen upp och ner varpå brunt foder rinner ner i tanken. Kornen hinner knappt fördela sig innan giriga fiskmunnar tränger igenom ytan och andas in fodret i sina tandlösa sugproppsmunnar.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Plaskandet varar bara någon sekund innan de 30 centimeter långa niltilapiorna dyker ner i vattnet igen. Nu har processen som ger liv åt den tropiska oasen inuti det kopulformade växthus i Haninge satts igång. Runtom fisktanken slingrar sig exotiska växter i ett tätt buskage, allt insvept i en fuktig luftmiljö.

– Det här är ett bananträd och här ett guavaträd, säger Björn Oliviusson och pekar på växten som reser sig hela vägen till växthusets tak.

FRÅN BÖRJAN ODLADE den 64-årige biologen tomater i växthuset, kort efter att han hade köpt växthuset som del i en industriell doktorandtjänst på Haninge kommun, finansierat av KTH. Men på sommaren blev det för varmt på insidan och tomaterna for illa. Däremot trivdes de tropiska växterna han hade börjat odla väldigt bra i samma temperatur.

När forskningsprojektet gick i stå och pengarna tog slut, tog han över växthuset och startade ett företag. Idag säljer han mycket av det som växer i hans drivhus, vilket är allt från bananer, papaya till peppar och vanilj.

METODEN SOM HAR fått växterna att trivas som fiskar i vattnet kallas akvaponisk odling. Systemet har tre grundkomponenter: växter, bakterier och fiskar, eller fiskbajs rättare sagt.

– När firrarna skiter kommer det ut kväve ur dem. Kvävet görs sedan om till nitrat av bakterier i ett grusfilter, förklarar Björn Oliviusson och pekar på trälådorna bredvid tanken dit vattnet med kväve går för att bli till nitrat.

Det är det sistnämnda, nitrat, växterna behöver som näring, vilket de suger upp med sina rötter i grusfiltrena. Vattnet rinner ner till bottnen, syresätts, avger koldioxid och pumpas tillbaka in i tanken och cirkeln är därmed sluten.

– Det här har visat sig vara väldigt närings- och vatteneffektivt. Tomatplantage i en akvaponisk odling drar ungefär 2 procent av vattenmängden i en jordodling, säger Björn Oliviusson.

AKVAPONISK ODLING är i dag bara en av flera hållbara inomhusodlingsmetoder som finns i Sverige och som har potential att revolutionera vår livsmedelsproduktion.

Maten vi äter, från att den har odlats och skördats till att den hamnar på våra tallrikar, står för 20 till 30 procent av de globala koldioxidutsläppen. Utsläppen börjar ofta i samband markexploateringen som gör att kolsänkor försvinner och att metan och lustgas släpps ut. Maskinerna i jordbruket drivs nästan uteslutande av fossila bränslen. Detsamma gäller för transporten till konsumenten.

Det krävs massiva landareal för att odla näring till jordens åtta miljarder människor. Bara i Sverige utgör jordbruksmarker 29 000 kvadratmeter, vilket motsvarar hela Belgiens landyta. Lantbruket använder också 70 procent av världens tillgängliga färskvatten för bevattning, vilket gör det oanvändbart som dricksvatten på grund av förorening med gödningsmedel, bekämpningsmedel, ogräsmedel och slam.

Fakta

Livsmedelssektorns miljöpåverkan

Livsmedelssektorn står för cirka 20-30 procent av de globala växthusgasutsläppen, vilket inkluderar utsläpp från lantbruket, förändrad markanvändning som avskogning, samt energianvändning för produktion av insatsvaror som gödselmedel. Utsläpp kopplade till förpackning, förädling och transport av livsmedel bidrar också till den totala påverkan. Majoriteten av dessa utsläpp härstammar från lantbruksproduktionen. I Sverige står nästan 70 procent av matrelaterade utsläpp för produktionen av animaliska livsmedel, såsom kött, mjölkprodukter och ägg.

Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet

Lösningen till en stor del av livsmedelsproduktionens miljöproblem har funnits sedan 1700-talet – att odla maten inomhus i växthus nära platsen där maten konsumeras. Men det var först för 25 år sedan som inomhusodling togs till en ny nivå när Dickson Despommier, professor vid Columbia University, och hans studenter utvecklade idén om att odla mat i en skyskrapa.

FRÅN BÖRJAN HANDLADE Dickson Despommiers idé om att, med sina studenter, undersöka om det var möjligt att försörja Manhattans befolkning genom att odla mat i växthus på hustaken. Men tankexperimentet tog en annan riktning. Professorn i folkhälsovård började fundera vad som skulle hända om man började odla på höjden istället, så kallat vertikal odling. Detta, resonerade han, skulle minimera odlingsarealerna drastiskt. I hans beräkning kunde 12 växthus på 30 våningar försörja hela New Yorks befolkning med färska grönsaker.

Minskningen i odlingsareal skulle dessutom bara vara en av flera vinster i professorns skiss. Närodlat skulle per definition innebära mindre användning av jordbruksmaskiner och mycket kortare transportsträckor. I klartext – lägre koldioxidutsläpp. Även matsvinnet, beräknade professorn, skulle minskas kraftigt.

Fakta

Nya odlingsmetoder

  • VERTIKAL ODLING staplar odlingsytor i höjdled, ofta inomhus. Metoden använder kontrollerade miljöer med LED-belysning och automatiserade system för att optimera växtförhållanden året runt. Den maximerar utrymmet och minimerar resursanvändningen i urban miljö.
  • HYDROPONISK ODLING är en jordlös metod där växter odlas i näringslösningar. Rötterna är nedsänkta direkt i lösningen eller stöds av inerta medier. Tekniken ger exakt näringskontroll, snabbare tillväxt och högre avkastning än traditionell jordodling.
  • AEROPONISK ODLING låter växtrötter hänga fritt i luften och sprayas regelbundet med näringsrik vattendimma. Metoden maximerar syreexponeringen för rötterna, vilket kan ge snabbare tillväxt. Den är extremt vatteneffektiv men kräver noggrann miljökontroll.
  • AKVAPONISK ODLING kombinerar fiskodling med hydroponisk växtodling i ett slutet system. Fiskavföring omvandlas av bakterier till växtnäring. Växterna renar vattnet som återförs till fiskarna. Metoden är vatteneffektiv och möjliggör samtidig produktion av fisk och grönsaker.

Källa: The rise of vertical farms – dickson despommier, scientific american 2009.

I EN SLAGS paradox skulle också vattenmängderna som används i odlingen reduceras mycket. Detta trots att Dickson Despommier såg framför sig att plantorna skulle växa i endast vatten i form av så kallad hydroponisk odling.

– Växterna har sina rötter i vatten som innehåller växtnäring, förklarar Michael Martin, som forskar på inomhusodling på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Användningen av hydroponisk odling har exploderat. Faktum är att en stor del av grönsakerna vi äter odlas hydroponiskt, men inte i Sverige, utan i länder som Italien, Spanien och inte minst Nederländerna. Michael Martin säger att det finns klara fördelar med odlingsmetoden.

– Man kan göra det var som helst och framför allt året om, säger han Växternas andra viktiga näringskälla, ljus, kommer från LED-lampor. Fördelen med sådan belysning är att den kan skräddarsys till växtens behov, till skillnad från solljus som innehåller alla våglängder.

– Man kan ändra ljusspektrumet med LED. Ska man ha mer tillväxt kan man ha rött ljus. Vill man att de ska vara mer kompakta använder mer blått ljus. Man kan till och med påverka utseende och smak med LED-ljuset. Kvaliteten kan påverkas jättemycket av lampan, säger Michael Martin.

PÅ 2000-TALET ÖKADE intresset för Dickson Despommiers koncept och många entreprenörer tog sig an att omsätta hans visioner i verkligheten. Under coronapandemin tog utvecklingen fart på riktigt och intresset ökade för framför allt vertikal odling. Marknaden attraherade nästan 7 miljarder kronor i investeringar 2020 runtom i Europa och även i Sverige etablerade sig många företag.

Sedan kom Rysslands invasion av Ukraina, en energikris och en lågkonjunktur. Vid 2023 hade bubblan spruckit.

Inomhusodling må vara miljövänligare än traditionell odling, men det är sällan mer lönsamt. Arbetskraften utgör ofta en stor kostnad.

Plantornas tillväxt måste ses över av utbildad personal, vilket i Sverige betyder höga löner.

Dessutom är kapitalkostnaden ofta hög. För att skapa de optimala förutsättningarna för växter som ofta hör hemma i ett helt annat klimat, krävs allt från avancerade värme- och bevattningssystem till ventilation och mjukvaror för att kontrollera klimatet.

DEN STORA KOSTNADEN, vare sig det är ett växthus eller en anläggning för vertikal odling är dock energi. Oturligt nog är det ofta LED-lamporna som är energiboven i en tvåstegsraket, förklarar Michael Martin.

– LED-lampor är energieffektiva i sig, men i en vertikal odling har du väldigt många av dem och om de är på 16 timmar per dag för att maximera växternas tillväxt då blir det mycket energi. Sedan utstrålar de väldigt mycket värme också, vilket gör att anläggningen måste kylas, vilket i sin tur kräver energi.

Den bristande lönsamheten gör att de flesta vertikala odlingar idag främst gör salladsblad och kryddor, trots att Michael Martin menar att det mesta, förutom möjligtvis potatis, går att odla hydroponiskt.

– Man kan odla vad som helst, men det är inte alltid ekonomiskt lönsamt.

BJÖRN OLIVIUSSON LEDER vägen över en gräsmatta i ett bostadsområde i Haninge, novembersolen har precis gått upp. Han stannar framför ett växthus som är insprängt mellan två röda tegelstensfastigheter. Bostadsrättsföreningen kallas Bovieran, ett utspritt koncept i Sverige som egentligen inte innebär mer än en inglasad innergård med prydnadsväxter. Men Björn Oliviusson, som den biolog han är, ser en annan möjlighet i fastigheten.

– Skulle man slita ut all grönska därinne, behålla boulebanan, gångar och soffgrupper och istället börja odla, skulle man kunna kräma fram till exempel mellan 15 och 20 ton bananer, säger han.

Det är visserligen ingen skyskrapa likt den Dickson Despommier såg framför sig, men ett steg i rätt riktning menar Björn Oliviusson. Precis som Columbiaprofessorn Dickson Despommier studerade vilken yta som krävdes för att försörja New Yorks befolkning med en hållbar matproduktion, har Björn Oliviusson varit med och utrett hur en en 10-procentig försörjning av frukt och grönsaker kan åstadkommas inom Stockholms stads gränser. Studien utfördes mot bakgrund av Stockholms stad mål att bli en fossilfri stad 2040.

MEN BJÖRN OLIVIUSSON delar inte bara forskningsområde med Dickson Despommiers, utan även visionen kring dess möjligheter.

– Jag förstår inte att man inte inser potentialen som vi har med inomhusodling i Sverige. Vi skulle kunna odla så mycket att vi skulle kunna exportera mat till de länder vi importerar från i nuläget.

Det finns, menar han, ett existerande bevis på att det är möjligt: Nederländerna.

– Sverige har ungefär 2,5 miljoner kvadratmeter växthus, Nederländerna har 90 miljoner, på en yta som är en tolftedel av Sveriges. Där är det en enorm industri där och en betydande andel av landets BNP.

HAN ÄR DOCK på det klara med att energin och de höga kostnaderna som kommer med det är det som sätter käppar i hjulet för inomhusodlingens potential. I hans växthus, till exempel, utgör värmen två tredjedelar av energibehovet.

Men även för det finns en lösning, menar han.

– Vi har groteska mängder spillvärme som vi skulle kunna använda oss av i Sverige för att värma växthusen, men det används inte, det slängs bara.

Spillvärme, den restvärme som genereras som en biprodukt i olika industriella processer, används i dag ibland i det svenska fjärrvärmesystemet. Men den största delen av överskottsvärmen släpps ut och förblir outnyttjad energi.

I Frövi, norr om Örebro har spillvärme kommit att ge liv åt kvist- och runda tomater i ett 100 000 kvadratmeter stort växthus som har utvecklats av företaget Wa3rm och drivs av den nederländska odlaren Food Ventures. Tomatplantorna, som är 250 000 till antalet, pollineras av 500 000 humlor och odlas hydroponiskt. Thomas Parker, medgrundare till Wa3rm och doktor i industriell miljöekonomi förklarar att växthuset behöver 40 gigawattimmar värme om året. Denna utgörs till minst 85 procent av spillvärme.

– Vi har en biooljepanna som backup och värmepumpar vi kan använda som spets, men eftersom vi får så mycket energi som spillvärme kan den ibland utgöra 100 procent av värmen i växthuset, säger han.

RESTVÄRMEN KOMMER IFRÅN Billeruds kartongfabrik i form av 45-gradigt vatten som pumpas in i växthuset. Utan spillenergin hade växthuset inte klarat sig på marknaden, säger Thomas Parker.

– Energikostnaderna utgör uppemot 40 procent i ett växthus. När man kan undvika stora delar av det gör det oerhört stor skillnad på sista raden.

På miljösidan finns också en vinst i att använda spillvärme.

– Många växthus i Europa använder sig av fossil gas. De använder det visserligen väldigt effektivt, men det är ändock fossilt gas.

WA3RM HAR ÄVEN odlat jätteräkor och har planer på att göra gurkor, sallader och även köttalternativ i framtiden. I dagsläget utgör produktionen vid växthuset i Frövi 10 procent av Sveriges tomatkonsumtion och man kan hitta spillvärmesfrukten i flera Coop- och Icabutiker. Thomas Parker beskriver marknaden som tuff. Ändå tror han att svenskodlad tomat med tiden kommer att ha en konkurrensfördel.

– I Nederländerna har man tidigare använt sig av gas för att driva sina växthus, men i samband med Rysslands invasion av Ukraina och på grund av miljöskäl har man bestämt sig för att fasa ut gasanvändningen. I Spanien har man haft problem med torka och nu har det dessutom inträffat en tragisk händelse med alldeles för mycket vatten som har ställt till det för matproduktionen. Fördelen med kontrollerade inomhussystem är att man kan tillverka mat som inte är beroende av omvärlden.

Tror du att Sverige kan bli helt självförsörjande på tomater?

– Det tror jag absolut är möjligt med just spillvärme. Men vi får ta det ett steg i taget. Kommer vi upp i 50 procents självförsörjningsgrad som en start vore det fint. Med tomaterna började vi på 13 procent. Vi bygger upp det sakta men säkert.

– Dickson Despommier är idag 84 år gammal och är fortfarande igång med att sprida budskapet om att inomhusodling är nyckeln till en hållbar matförsörjning. Sedan han publicerade sin bok The Vertical Farm, 2010, har han sett en industri inom urban odling växa fram som har dragit in miljarder i investeringar.

MEN ÄVEN DICKSON Despommier har fått erkänna den ekonomiska utmaningen i att kultivera mat i kontrollerade miljöer. ”Ur ett ekonomiskt perspektiv är vertikal odling, enligt alla mått mätt, en bransch i sin linda.” skrev han i en artikel i Frontiers in Science i september 2024.

I samma artikel belyser han elefanten i rummet som har fått många av de företag som byggts på hans drömmar på fall: energin.

”En av de kritiska faktorerna för att säkerställa framgången för vertikal odling är att tillhandahålla en pålitlig, prisvärd och hållbar energikälla.”

HAN NÄMNER ANVÄNDNINGEN av dynamiska ljusintensitetsmönster och vätgasbränsleceller. Men om Dickson Despommier känner till spillvärme som lösning på inomhusodlingens utmaningar verkar han i alla fall inte gett uttryck för den offentligt.

Inga av de 12 skyskraporna i Dickson Despommiers drömmar står bland höghusen på Manhattan idag och han lär nog inte se det bli verklighet under sin livstid. Men kanske hinner han se en utveckling på andra sidan atlanten som kan revolutionera livsmedelsförsörjningen så som han såg framför sig. En utveckling driven av spillvärme.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.