Zeromission om klimatkompensation: ”Att ändra ord spelar inte så stor roll”

Bakgrunden till South Poles avståndstagande är kritik som framkommit från såväl media som vetenskapen. Men också EU-lagstiftning som ser ut att kraftigt skärpa språkbruket kring klimatkompensation.

Zeromission: Debatten har landat fel

Nu ger sig också konsultbolaget Zeromission in i debatten. De är också en stor aktör inom klimatfinansiering och har samma affärsidé som South Pole: De säljer koldioxidkrediter och förmedlar genom det finansiering till olika projekt som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Zeromission anser att diskussionen kring klimatkompensation landat fel och baseras på felaktiga påståenden.

– Det hela handlar om att kanalisera pengar till klimatprojekt i utvecklingsländer. De som är negativt inställda, vilket ofta är organisationer inom miljörörelsen, har väldigt starka åsikter. De hävdar ofta att projekten profiterar på fattiga i globala syd men det är ju precis tvärtom, att de gynnas, säger Henrik Hydén, kommunikationschef på Zeromission.

Zeromission blev nyligen hårt kritiserade i en granskning av Aftonbladet. Granskningen utgår från hur den svenska hamburgerkedjan Max Burger skyltar med att de klimatkompenserar för sina burgare genom att köpa koldioxidkrediter från ett trädplanteringsprojekt i Uganda. Men enligt Aftonbladet har projektet en mörk baksida med hunger, utebliven betalning och fällda träd. Zeromission är det bolag som förmedlat krediterna.

Visar inte det på att kritikerna har rätt då?

– Nej, vi har en helt annan bild än vad som målas upp i Aftonbladets granskning. De vi har pratat med är jättenöjda med projektet och vill att de ska finnas krav. Men vi inväntar en extern granskning också, säger Henrik Hydén.

Ord står helt enkelt mot ord. Oavsett vad den externa granskningen kommer fram till, anser Henrik Hydén att synen och samtalen kring klimatkompensation landat fel och präglas av en rad missförstånd.

– Kritikerna tror att klimatkompensation fortfarande används på samma sätt som det gjorde för flera år sedan. Att företag köper koldioxidkrediter som ett sätt att radera ut sina egna utsläpp. Men över tid har innehållet i begreppet ändrats. Idag finns det inte någon hållbarhetschef som tycker att man kommer undan ansvaret för sina egna utsläpp, bara för att man köper kolkrediter. Då dumförklarar man en hel kår, säger han.

Vidare lyfter han rapporter som visar att de som köper koldioxidkrediter, också har ett mer aktivt klimatarbete med att minska de egna utsläppen.

– Det är som om kritikerna inte kan eller vill förstå att det både går att minska sina egna utsläpp och samtidigt bidra till att de minskar någon annanstans, säger Henrik Hydén.

Trots att begreppet klimatkompensation är ifrågasatt, väljer Zeromission en annan väg än konkurrenten South Pole, och tar inte avstånd från begreppet.

– Vi har, precis som de andra aktörerna, bollat det här i tusentals timmar. Flera andra har ju bytt ut på sina hemsidor och så. Men vi väljer att avvakta och se var det hela tar vägen, och fortsätter under tiden att använda oss av begreppet.

Ser ni inte en stor risk med det?

– Jo, absolut. Men det vi gör är ju exakt samma sak. Att bara byta ut ordet klimatkompensation för att det har fått en negativ klang tycker vi är lite märkligt. Vi och våra kunder vet att utsläppen i den egna värdekedjan måste minska först.

Men ord kan ha stor betydelse. Det är exempelvis stor skillnad på orden klimatkompensation och klimatfinansiering?

– Jo, fast om man släpper ut 1000 ton och väljer att ta ansvar för det fast utanför sin värdekedja genom att köpa krediter. Då borde man kunna säga att man kompenserar för det. Man säger inte att man gör det i stället för.

Samtidigt som Zeromission inte själva tar avstånd från begreppet klimatkompensation, rekommenderar de sina kunder att vara försiktiga i sin marknadsföring och råder dem att inte använda ord som klimatneutral och klimatpositiv. Men det är inte ett krav de ställer.

En stor del av kritiken mot klimatkompensation är att det sänder fel signal. Att man kan äta en klimatkompenserad hamburgare, eller köpa en produkt som är klimatpositiv. Den slags retoriken möjliggör ni då?

– Vi menar att företag som köper kolkrediter tar ansvar för sina utsläpp. Det är vanligtvis på företagsnivå, inte produktnivå. De nya regelverken förbjuder också att uttrycka att en vara är klimatneutral så det språkbruket har både vi och våra kunder tagit fasta på. Det är alltså inget vi rekommenderar, avslutar Henrik Hydén.