Klimatmål till 2040 klart – men med kryphål

Enligt ett utkast som nyhetsbyrån Reuters tagit del av får medlemsländerna använda utländska koldioxidkrediter för att täcka upp till fem procent av sina utsläpp. I praktiken betyder det att EU-länderna kan nå målet även om de faktiska utsläppen inom unionen bara minskar med 85 procent.

Dessutom öppnas dörren för att andelen krediter ska kunna ökas med ytterligare fem procent i framtiden, vilket skulle sänka kravet på inhemska minskningar till omkring 80 procent.

– Vi vill inte förstöra ekonomin. Vi vill inte förstöra klimatet. Vi vill rädda båda på samma gång, sade Polens vice klimatminister Krzysztof Bolesta under mötet.

Eftergifter till industriländer

För att vinna stöd från mer kritiska medlemsländer – bland dem Polen, Tjeckien och Italien – föreslås även att starten för den nya europeiska koldioxidmarknaden skjuts upp till 2028. Systemet, känt som ETS 3, ska omfatta fler sektorer, bland annat bygg och transport, men har mött hårt motstånd från länder som befarar stigande bränslepriser.

Enligt flera EU-diplomater var kompromissen nödvändig för att säkra en majoritet inför FN:s klimattoppmöte Cop30, som inleds i Brasilien på torsdagen.

– Den kompromiss som är på väg är inte nödvändigtvis vacker. Men i den smutsiga, svåra, elaka världen där ute försöker vi göra någonting bra, sade en EU-diplomat till AFP.

Risk för försvagat ledarskap

Det danska ordförandeskapet i ministerrådet bekräftar att grunden nu finns för en politisk överenskommelse, som väntas antas formellt under onsdagen.

Flera EU-länder – däribland Spanien, Nederländerna och Sverige – har drivit på för ett mer ambitiöst mål utan extra flexibiliteter. Den spanska miljöministern Sara Aagesen varnade under förhandlingarna för att EU riskerar sitt globala inflytande.

– Vi har mycket på spel. Vi riskerar vårt internationella ledarskap, sade hon.

Europeiska kommissionen hade i sitt ursprungliga förslag föreslagit ett 90-procentsmål med maximalt tre procent koldioxidkrediter. Den slutliga kompromissen innebär därför en tydlig försvagning av EU:s klimatpolitik, i ett läge där flera medlemsländer vill prioritera industrins konkurrenskraft och försvarsinvesteringar.

EU:s oberoende klimatvetenskapliga rådgivare har tidigare varnat för att handel med utsläppskrediter kan bromsa den europeiska omställningen. Om företag tillåts köpa utsläppsminskningar utanför EU riskerar investeringarna i grön teknik och industri att flyttas dit i stället.