Inga produkter i varukorgen.
Prognosen: Så mycket minskar gratis utsläppsrätter till svenska företag
Klimat
Skärpningen av EU:s handelssystem med utsläppsrätter ser ut att ge effekt. I en ny sammanställning uppskattar Naturvårdsverket att tilldelningen av gratis utsläppsrätter till svenska företag kommer att minska kraftigt de kommande åren.
Naturvårdsverket uppskattar att den fria tilldelningen av utsläppsrätter kommer att minska de kommande åren. Foto: Adobe Stock.
EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, har beskrivits som EU:s främsta klimatverktyg för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet bygger på att det sätts ett tak för hur mycket företagen inom EU får släppa ut totalt. Mängden utsläpp delas sedan upp mellan företagen som ingår i handelssystemet. Med andra ord ska systemet göra det dyrare att släppa ut.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Huvudregeln är att företag ska köpa sina utsläppsrätter. Men för att företag inte ska flytta utanför EU har konkurrensutsatt industri möjlighet att få gratis tilldelning. Det har dock kritiserats för att göra systemet mindre effektivt. För för att komma åt problemet har EU, genom klimatpaketet Fit for 55, skruvat åt systemet. Planen är att den fria tilldelningen ska vara borta 2034.
Naturvårdsverket: Så mycket minskar tilldelningen
Och snart ser skärpningarna av systemet ut att visa sig. Naturvårdsverket har lämnat in en sammanställning av svenska företags ansökningar om gratis tilldelning av utsläppsrätter för 2026–2030 till EU-kommissionen.
Jämfört med perioden 2021–2025 uppskattar Naturvårdsverket att tilldelningen kommer att minska med en tredjedel. Totalt kommer 198 svenska anläggningar få ungefär 56 miljoner utsläppsrätter, vilket motsvarar 40 miljarder kronor. Det är dock inte klart exakt hur tilldelningen kommer att se ut, utan sammanställningen är en uppskattning från Naturvårdsverket.
EU:s regelskärpning bakom minskningen
Enligt Naturvårdsverket är det framför allt EU:s skärpta regler som ligger bakom minskningen. Men också att små fjärrvärmeanläggningar och anläggningar som har över 95 procent biogena utsläpp utesluts.
– Det syftar till att man inte ska kunna göra jättestora vinster, som exempelvis skogsindustrin har gjort genom att de fått gratis tilldelning. Det har väckt mest reaktioner, säger Helena Rydberg, handläggare inom ETS på Naturvårdsverket till Miljö & Utveckling.
Vidare säger hon att reglerna har ändrats för att ge incitament till tekniker som kan minska utsläppen ytterligare, vilket innebär att anläggningar som exempelvis elektrifierar sina processer i vissa fall kan få mer tilldelning än tidigare.
– Man kan säga att det är två processer som sker samtidigt. Tilldelningen totalt ska minska och fasas ut. Men den tilldelning som är kvar vill man rikta åt rätt håll, för att gynna koldioxidfria processer. Elektrifiering är ett sådant exempel, där man tidigare fått ett avdrag på sin tilldelning vid användandet av el i sina industriprocesser. Nu har man tagit bort den typen av avdrag, så att man kan få sin fulla tilldelning, säger hon.
För att undvika att företag flyttar sin produktion utanför EU, har man infört ett system med så kallade koldioxidtullar, eller CBAM. Naturvårdsverket bedömer CBAM har förutsättningar att bli ett effektivt styrmedel, samtidigt som myndigheten menar det är många detaljer kvar att mejsla ut för att säkerställa det.
