Cop17 i halvtid: Pengarna splittrar länderna – det väntar nästa vecka

Nu ska förhandlarna enas om hur resultaten ska tas vidare genom det som kallas Yerevan Pathway, en plan för att öka takten i genomförandet. Än så länge råder oenighet om hur tydlig planen ska vara och vilka åtgärder den ska omfatta.

Pengarna fortsatt konfliktfråga

En av de största konflikterna gäller vilka länder som ska betala för naturarbetet. Kunming–Montreal-ramverket anger att minst 200 miljarder dollar per år ska mobiliseras till biologisk mångfald senast 2030, varav minst 30 miljarder i internationell finansiering till utvecklingsländer.

Enligt förhandlingsbevakaren Earth Negotiations Bulletin, ENB, låg under torsdagen åtta alternativa förslag på bordet om vilka länder som ska räknas som bidragsgivare. Utvecklade länder vill kunna ta hänsyn till förändrade ekonomiska förhållanden. Utvecklingsländerna betonar i stället industriländernas åtaganden enligt FN-konventionen och deras historiska ansvar.

Även frågan om en långsiktig finansieringsmekanism och hur pengarna ska fördelas återstår att lösa.

Cali-fonden har fått in drygt 7 000 dollar

En annan uppmärksammad fråga är Cali-fonden, som ska få företag som använder digital genetisk information att bidra till finansieringen av biologisk mångfald.

Enligt The Guardian hade fonden vid mötets början fått löften om 10 656 dollar, varav endast 7 085 dollar faktiskt betalats in. Fonden har en uttalad ambition att samla in en miljard dollar om året.

Flera utvecklingsländer har krävt att utvecklade länder inför nationella åtgärder för att få företag att betala. Sverige driver en annan linje. I regeringens ståndpunkt inför mötet, som redovisas i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, anges att bidragen till Cali-fonden även fortsättningsvis bör bygga på frivillighet.

Subventioner och skogar diskuteras

Oenighet råder också om hur länderna ska formulera arbetet med att minska naturskadliga subventioner. Det globala ramverket innehåller ett mål om att minska eller reformera skadliga ekonomiska incitament med minst 500 miljarder dollar per år till 2030. Under torsdagen skickades frågan vidare till en mindre förhandlingsgrupp.

I förhandlingarna om skogarnas biologiska mångfald har länderna dessutom diskuterat hänvisningar till vetenskapliga rapporter, internationell handel och mänskliga rättigheter.

Samtidigt har arbetsgrupper nått kompromisser om bland annat invasiva främmande arter och informationsutbyte. Det rör sig dock om framsteg i förhandlingsunderlag, inte om en färdig övergripande COP17-uppgörelse.

Utanför förhandlingsrummen har Armenien och Colombia presenterat en ny koalition för att stärka skyddet av hotade arter. Sjutton länder har anslutit sig. I anslutning till mötet har dessutom nio privata finansiärer och organisationer utlovat över 500 miljoner dollar under fem år till artbevarande genom en separat allians.

Nästa vecka väntar ministrarna

På söndag den 25 oktober hålls ett forum om näringsliv och biologisk mångfald och måndagen ägnas åt finansiering.

Den 27–28 oktober samlas ministrar och andra högnivåföreträdare. EU miljökommissionär Jessika Roswall ska då leda EU förhandlingsteam och presentera ett nytt initiativ om naturkrediter som ett sätt att mobilisera privat finansiering, enligt EU-kommissionen.

Cop17 avslutas enligt programmet den 30 oktober. Fram till dess ska länderna försöka enas om den globala uppföljningen, finansieringen och de åtgärder som ska öka möjligheterna att nå naturmålen till 2030.