Kemikalieinspektionen har presenterat 14 förslag för att minska riskerna med kemikalier och uppnå de mål som Sverige och EU enats om i det globala kemikalieramverket från 2023. Förslagen, som kommer i form av en rapport, täcker ett brett spektrum av åtgärder, bland annat vill Kemikalieinspektionen se förbättrad lagstiftning, stärkt regelefterlevnad och ökat engagemang hos näringslivet. Bland förslagen ingår specifika åtgärder för att öka stödet till låg- och medelinkomstländer, vilket bedöms som viktigt för att stärka kapaciteten på global nivå.
Lista: 14 förslag för att minska kemikalieriskerna
Kemikalier Ett ökat fokus på textilindustrins leverantörskedja och stödprogram för höjd kompetens hos mindre företag. Det är två av de många förslag som Kemikalieinspektionen nu lämnar till regeringen för att minska de globala kemikalieriskerna.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
För att förbättra säkerheten föreslås även att Sverige arbetar för att de nya faroklasserna i EU:s klassificerings- och märkningssystem CLP också införs i FN:s globala harmoniserade system, GHS. En särskild satsning föreslås även för textilindustrin, där Kemikalieinspektionen tillsammans med näringslivet kan skapa planer för att uppfylla informationskrav i leverantörskedjan. Andra åtgärder som föreslås är att utveckla en innovationsagenda för att främja säkrare alternativ till farliga kemikalier, samt att stödja företag i hållbarhetsrapportering kopplat till kemikalieinnehåll och kemikalierisker.
Här är Kemikalieinspektionens 14 förslag:
- Genomförande av EU:s kemikaliestrategi. Fortsatt drivkraft från Sverige att stödja EU:s strategier som REACH-revideringen och andra relaterade handlingsplaner för kemikaliesäkerhet.
- Stöd till låg- och medelinkomstländer. Sverige och EU föreslås tillföra fortsatt stöd för kapacitetsuppbyggnad på kemikalie- och avfallsområdet i utsatta länder för att hantera risker och förbättra lagstiftningen.
- Införande av nya faroklasser i det globala systemet, GHS. Sverige verkar för att de nya EU-faroklasserna inkluderas i FN:s harmoniserade klassificeringssystem.
- Finansiellt stöd för alternativa testmetoder, Nams. Utvärdering av nya testmetoder som kan ersätta djurförsök föreslås få ökat finansiellt stöd för snabbare implementering.
- Utformning av informationskrav i digitala produktpass. Sverige bidrar aktivt till att säkerställa tydliga informationskrav för kemikalier i produktkedjor i EU.
- Textilindustrins värdekedja prioriteras. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket utvecklar tillsammans med näringslivet en plan för att säkerställa att informationskraven i EU:s lagstiftning efterlevs även av leverantörer utanför EU.
- Kompetenshöjning för mindre företag. Regeringen initierar ett stödprogram för kompetensutveckling inom kemikaliehantering, riktat till mindre företag, särskilt inom e-handel.
- Globala åtgärder för PFAS. Sverige verkar för att EU ska driva globala begränsningar av PFAS-ämnen inom ramen för det globala kemikalieramverket.
- Innovation för säkrare alternativ. En innovationsagenda föreslås för att utveckla säkrare kemikaliealternativ och tekniska lösningar som bidrar till cirkulär ekonomi och minskar kemikalierisker.
- Stöd i hållbarhetsrapportering. Tydliggörande av ansvar hos relevanta myndigheter för att hjälpa företag att uppfylla de nya hållbarhetsrapporteringskraven avseende kemikalier.
- Alternativa metoder för bekämpningsmedel. Regeringen föreslår en större satsning på utveckling av alternativa odlings- och bekämpningsmetoder för att minska användningen av farliga bekämpningsmedel.
- Dialog med stora industrier. Kemikalieinspektionen får i uppdrag att inleda dialog med stora industrisektorer, som skogs- och gruvindustrin, för att påskynda övergången till säkrare kemikalieanvändning.
- Nya etappmål för kemikalier. Regeringen beslutar om att införa nya etappmål kopplade till det globala ramverket, som ett komplement till de befintliga miljömålen.
- Nationell informationssatsning om ramverket. Regeringen initierar en informationssatsning riktad till myndigheter och näringslivet för att öka kännedomen om ramverkets mål.