Han betonar att miljö- och hållbarhetsarbetet inte kan drivas isolerat. De globala målen, Parisavtalet och den tekniska utvecklingen förändrar spelplanen i grunden.
Geopolitiken ritar om kartan
Den snabba geopolitiska utvecklingen – med krig, resurskonkurrens och maktförskjutningar – påverkar både företag och myndigheter, framhåller Johan Kuylenstierna.
– Nato arbetar i dag med klimat- och resursfrågor som säkerhetsfaktorer. Det visar hur nära kopplingen mellan miljö och säkerhet har blivit. Frågor om trygg energiförsörjning, livsmedel och resiliens är lika mycket miljöfrågor som försvarspolitiska, säger han.
Samtidigt ser han stora möjligheter.
– Omställningen är inte bara en klimatåtgärd – den är en del av konkurrenskraften. Det är där Sverige och EU kan ligga i framkant.
Näringslivet kliver fram
En tydlig förändring är att näringslivet får en alltmer policydrivande roll.
– Företag går från att följa politiken till att påverka den. Det innebär ett större ansvar, men också en möjlighet att driva utvecklingen snabbare framåt, säger Johan Kuylenstierna.
Naturvårdsverket märker redan av skiftet. Trycket ökar inom flera områden, bland annat cirkulär ekonomi, producentansvar och resurseffektivitet.
Behovet av robusta organisationer
Johan Kuylenstierna understryker att regelverken förändras snabbt och att stabila förutsättningar är en illusion. Han syftar inte på politisk oordning, utan på den snabba teknikutvecklingen som gör att arbetet förändras i realtid.
– Näringslivet vill ofta ha långsiktiga spelregler, men det kommer inte att bli så. Det som gäller i dag gäller inte i morgon. Därför måste vi bygga organisationer som klarar osäkerhet, säger han.
Att vänta på stabilitet är inte längre ett alternativ. Framtidens hållbarhetsarbete handlar om att bygga anpassningsförmåga – och att tänka systemiskt.
– Vi pratar ofta om ppm och kurvor, men vi måste också orka formulera berättelsen: Hur ser det fossilfria samhället 2050 ut? Vilket samhälle vill vi bygga? säger han.
publicerad 16 oktober 2025